Popjunkien

När jag låg med Bill Kaulitz

Jag har nog aldrig bloggat om detta men jag är övertygad om att jag om jag hade varit 14 år hade varit totalinne på emomusik. Jag tycker i hemlighet om det pompösa och tonårsromantiska i band som 30 seconds to Mars och My chemical romance.

Infoga din kommentar om vad som är emo och inte här: ______________

NÃ¥väl. Säkert inte emo men tidigare ikväll spelades Tokio Hotel pÃ¥ Nickelodeon och min son pekade pÃ¥ sÃ¥ngaren, den brÃ¥dmogne välsminkade Bill Kaulitz, och bara: ”pappa!”

 

Felskrivningar jag är trött på

Hej i-landsproblem, men jag är så arg på mig själv för att fingrarna alltid slinter lite åt höger när jag ska skriva följande ord:

Renevva – Rebecca
wuick – quick

Också jättejobbigt när jag ska skriva typewriter och råkar skriva ghödsfkgdf.

Vad skriver du alltid fel på?

 

B-kändismän skriver av sig

Litteraturspaning tidigare publicerad i Glamour, september 2007. En spaning som skrevs innan Aftonbladet gjorde stor affär av Martin Svenssons bok, märk väl.

B-kändismän skriver av sig – den nya ”tell all”-trenden
Bakom varje framgångsrik kvinna står en man som vill skriva om henne. Så skulle man kunna sammanfatta den senaste trenden där B-kändismän skriver av sig efter äktenskap med kända sångerskor. I våras kom ”La Famiglia” – den första delen i den självbiografiska trilogi (!) som den dansande axelvadden Emilio Ingrosso planerar. Tidigare frun Pernilla Wahlgren och hennes familj hängs ut.

Rymdraket-Martin Svensson är idag mest känd för att ha varit gift med sångerskan Dilba. I höst släpper han romanen ”Hej! Mitt namn var Elton Persson” som enligt förhandsrapporterna är baserad på hans relation med Dilba. Hon kommenterar boken med ett torrt ”Martin Svensson är en ganska tråkig person, så jag hoppas att hans bok är bättre”.

Britney Spears är en annan popprinsessa det skrivits ”tell-all”-böcker om. Jason Alexander, som Brittan var gift med under ett blött nyårsdygn, har cashat in på att sälja detaljer om henne. Och när make nr 2, Kevin Federline, hotade med att skriva en bok tystades han med en fet check. Nu sägs Britney själv skriva en bok om sitt vilda liv.

Vågar vi hoppas att nästa bidrag i genren blir från någon som verkligen har något att avslöja? Guy Ritchie talar ut om äktenskapet med Madonna. Eller Daniel Westling om livet med Kronprinsessan Victoria?

 

Antingen eller

Antingen kan du skylta attraktivt och inspirera till köp. Eller så kan du det inte.

Warehouse 3

Warehouse 2

Warehouse 1

DSC00253

Exemplen kommer från den aktuella skyltningen inne i Souk där modellerna från Warehouse (de tre första) fick mig att stega in i deras butik redo att köpa varenda komplett outfit.*

Och skyltdockorna från Edc inspirerade mig verkligen till att klä mig i aprikost, leta fram ett skosnöre och knyta runt vaden utanpå mina jeans. Eller inte.

* Sen var det faktiskt sÃ¥ att själva skyltningen var mer attraktiv än kläderna – när jag väl kunde klämma och känna pÃ¥ allt kändes inget intressant längre.

(Klickbara bilder).

 

Sexual eruption

Om nÃ¥gon hade sagt ”du kommer lyssna pÃ¥ Snoop Dogg jättemÃ¥nga gÃ¥nger idag” hade jag sagt: ”sällan, pysen”. Men här sitter jag nu och kör Robyn-remixen pÃ¥ ”Sexual eruption” om och om igen.

Lyssna du med.

 

Namnförbistring vid akuta bud

När River Phoenix dog sa min ledsna kompis till mig: ”River Pönix är död”.
När Heath Ledger dog fick jag ett sms frÃ¥n en vän: ”Keith Ledger är död”.

***

Jag är som många andra väldigt tagen av Ledgers död. Det är lätt att dra personliga paralleller till någon som är i ungefär samma ålder och har småbarn och bara tanken på det värsta värsta gör mig tårögd.

Sen är det många popjunkie-saker som fascinerar i efterdyningarna. Jag vet inte varför, det bara gör. Det är något med det snabba i dagens informationsklimat. Något som gör det nästan FÖR snabbt:

  • Som att People hann ge ut ett nummer med honom pÃ¥ omslaget redan dagen efter.
  • Men Expressen Fredag hann inte parera sin notis om Ledgers kärlekslycka.
  • Antalet sökningar pÃ¥ Ledgers namn pÃ¥ IMDB.com har ökat med 3 200% den senaste veckan.
  • Sökningar pÃ¥ Michelle Williams, exflickvännen som befann sig i Sverige när dödsbudet kom, har ökat med 31 900%
  • Kändissajter och paparazzis agerar som gamar och blixtrar och videofilmar sörjande vänner och bara ”har du en kommentar?” BÃ¥de vidrigt och beklämmande.
 

Popjunkie/fanjunkarn

PÃ¥ Modernistas högläsningskväll häromsistens satt min underbara vän Pugh och petade mig i lÃ¥ret med en penna när det som lästes upp blev för pretentiöst. Periodvis kunde vi inte titta pÃ¥ varandra för det som lästes upp var sÃ¥… ja. Inget fel pÃ¥ texterna i sig men man mÃ¥ste faktiskt inte läsa dikter pÃ¥ det sätt som man tror att dikter ska läsas pÃ¥.

Men flera delar var mycket givande. Kvällens stora behÃ¥llning var Johan Gardfors som läste ett underhÃ¥llande stycke ur sin ”En ohängd historia”. OcksÃ¥ mycket fint att lyssna till Philip Teir vars blogg jag läst länge. Tyvärr missade jag Tobias Rydin men hans bok ligger här pÃ¥ mitt skrivbord och väntar pÃ¥ att bli läst.

NÃ¥väl. Tillbaka till Modernista-kvällen. Pugh petar mig i lÃ¥ret igen och bara ”hörredu, Fanjunkarn”.

Det är så genialt! Min nästa blogg ska heta fanjunkarn.

(Det här är en fanjunkare).

 

Söndags-tv när svårt-att-gå

Jag är löjligt förtjust i det tv-paket som ger mig MTV2*. Dels för att de ibland visar riktigt sevärda saker, som förra helgens Radiohead-special, men mest för att reklampauserna är engelskspråkiga! Skitsamma att det handlar om produkter jag varken har intresse av eller ens har möjlighet att konsumera, det ger mig ändå en fin sinnesstämning att höra olika erbjudanden på bilförsäkringar. För på samma sätt som all tv-reklam i Australien handlade om jättereor på möbelvaruhus (sommarsäsongen) så handlar all engelsk reklam om bilförsäkringar. Nästan i alla fall.

När jag nu sitter här med mina ben som är typ obrukbara efter en två vansinnessträckningar så gör det inte så mycket att jag inte kan resa mig upp och gå till sängs. Jag tvångsmatas i stället av en ointressant Oasis-special i väntan på nästa reklampaus.

* Och BBC Prime, TV400 och TV4 Komedi. Väldigt få av de andra kanalerna används av mig. Skulle vara VH1 då.

 

Röstningschock på sextioåttan

Jag jobbar nära Socialdemokraternas högkvarter pÃ¥ Sveavägen. Av nÃ¥gon anledning tänker jag alltid ”jag vet vad du röstar pÃ¥” när jag ser folk gÃ¥ in och ut där vid arbetsdagens början och slut. Inte för att det spelar nÃ¥gon roll alls sÃ¥ klart, herregud, men det är ändÃ¥ sÃ¥ lustigt att det blir sÃ¥ ohemligt. Jobbar man för ett politiskt parti bär man ju engagemanget pÃ¥ ett nästan övertydligt sätt. Samma sak med vad som helst som kräver engagemang förstÃ¥s. Typ Djurens rätt = vegetarianer, Motormännen = har körkort. NÃ¥väl, tänker pÃ¥’t gör jag dagligen.

Igår kväll när jag gick förbi stod ett utråkat tv-team från Expressen där och väntade. Då tänkte jag i stället att de nog punktmarkerar Per Nuder just nu. Och när jag passerade i morse, då var de där igen! Lite oklart om de har sovit över men det har de nog inte.

Det syntes dock inte på tv-teamet vad de röstade på.

 

Spänningsmoment jag är trött på

Ta valfritt inredningsprogram.
En husägare som är bortlurad.
Ett team som gör om inredningen/trädgården/exteriören i hemlighet.
Samma team som jobbar mot klockan.
En stressad inredningsarkitekt som bara är i vägen.
Ett gäng utsjasade hantverkare som konstaterar att det är mycket kvar att göra.
Något som inte får gå fel går fel.
Någon som går fel konstaterar att om X minuter kommer hon/han/de hem.
En hysterisk inredningsarkitekt ropar ”koooommer vi hinnaaaa klaaaart?”.

Eh. Ja, det kommer ni. Alla som tittar vet att ni hinner klart, för är det någon som hinner klart är det inredningsprogram i tv.

Så ospännande att låtsas om att det är en kamp mot klockan när det ändå alltid är klart samtidigt som husets herre/dam svänger upp på infarten.

 

Festfärs

En av mina favoritordkombinationer är den som innehÃ¥ller kött i nÃ¥got led. Köttskolan och ”köttskatt” bara för att nämna nÃ¥gra.

Men frågan är om inte det här härliga ordet från det aktuella numret av Hemmets Journal slår det mesta?

DSC00251

Festfärs! Tanken är ju oändlig, vad kom till exempel först. Festen eller färsen? Hur klär man sin färs bäst på fest och vad pratar man om?

 

Tjugohundrasju-Ã¥tta

Notering apropÃ¥ de tre galor jag antingen bevistat eller sett pÃ¥ tv den senaste tiden: ingen fattar vilket Ã¥r de delar ut pris för och varje nomineringspÃ¥a blir fel. ”De nominerade i 2007 Ã¥rs bästa manliga film för 2008 är…” osv.

Nu vann Michael Segerström Guldbaggen och eftersom jag också sett Darling nu kan jag säga att jag tyckte att det var väl bra. Roligt tal också.

Mindre rolig var Sven-Bertil Taube. Vad går han på? Om jag vågade skulle jag skriva en sak om honom men det gör jag inte. Lena Endre var också pinsam förresten men nu ska jag vara tyst.

 

Jag har hittat ett hål i Youtube

När jag googlade Imperiet igår hamnade jag på olika sajter som nämnde Listan. Listan! Annika Jankell var både söt och cool och försäljningslistan betydde något. Jag vill Youtuba mer och mer men det finns nästan inget. Men här finns vinjetten, och här finns en jättekort grej med Jankell och Staffan Dopping (haha) innan första ettan presenteras.

Låt jag har på hjärnan idag just därför: Running in the rain. Det närmaste U2 Imperiet någonsin kom. Varning för dålig version, men jag hittar ingen vettig att länka till.

Jag vaknade alldeles för tidigt kan jag tala om.

 

Näst sista Chapel Hill Crew (?)

Nja, det är väl inte så troligt att det fina succékonceptet Chapel Hill Crew på Spy Bar slutar efter nästa gång? Men officiellt kallar de ikväll för näst sista gången och boy vad jag vill dit. Problemet med Spy bar är att (oavsett hur bra den som spelar är) är det sällan kul där innan 03.00. Det är helt enkelt för lite folk. Jag är inte fin i kanten när det gäller att vara ute länge, snarare tvärtom sen jag fick barn konstigt nog, men det är ändå inte helt självklart att hela ens sällskap ska vara i Spy bar-stämning tidig söndag morgon.

Men ändÃ¥: förra helgen hörde jag ”Var é vargen” och tänkte att den skulle jag vilja rent nöje-dansa till ute. Nästa gÃ¥ng jag spelar ute tänker jag spela den, bestämde jag dÃ¥. Och sÃ¥ kom nyhetsbrevet som säger att bästa dj-brudarna kör djurtema och de nämner just den lÃ¥ten. Great minds think alike!

Jag är snart på väg ut och vet inte ännu inte vart. Men med tanke på ovan nämnda varg och det faktum att jag har en leopardbikini som bas för min outfit är det mycket troligt att kvällen slutar med just Chapel Hill Crews djurtema. Hoppas vi ses i vimlet!

 

Lykke Li

Kollade en repris på Studio Virtanen där Lykke Li var gäst. De pratade lite om att tjejbloggare bloggar elakt om henne och eftersom jag är tjej som bloggar och tycker om Lykke Li tänkte jag nu blogga snällt om henne.

Jag tycker hon är mycket cool. Jag gillar instrumenteringen på hennes låtar, och live, som i klippet nedan med tamburinen och trumpinnen. Eller på gårdagens P3 Guldgala där hon stampade i takt på ett väldigt tydligt sätt. Jag gillar hennes fina frisyrer och hennes drömska röst. Jag gillar att hon har punkföräldrar. Nog dem vi ska skylla hippienamnet på va?

Här framträdandet hos Virtanen, låten Dance dance dance.

 

Idag lyssnar vi på Titiyo

Min kollega hittade en riktig pärla igår. Det där soloalbumet som Titiyo gjorde som i alla fall jag lyssnade sönder i början av 2000-talet. (när?) Så det lyssnar vi på idag. Här en låt.

 

Popjunkiens hemvändarkväll

Ulrika bad mig för ett tag sedan lista mina fem favoritinlägg från min egen blogg. Och det är ju så sjukt svårt! Inte att välja, men att komma ihåg allt som skrivits genom åren. Jag har skrivit ca 1600 inlägg på den här bloggen, och kanske 100 st på den jag hade innan den här. Så det råkade bli tio förslag på inlägg, tycker ni att det blev bra exempel?

De inlägg som jag själv tycker bäst om är de som engagerar er som läser. Såna där kommentarerna vida överträffar inlägget självt. Jag kommer inte på några exempel som är bättre än andra men vi hade ju väldigt roligt ihop sommaren 2005 när vi letade faktafel på Stureplan.se och skrev om olika Lassie-sightings. En enda stor popjunkiefamilj var vi, minns ni?

Samma sak när jag skrivit om nostalgi-grejer som Bevvan, This Life eller andra tv-program. Det är alltid nÃ¥gon som sitter inne med en kul anekdot eller nÃ¥got ”visste ni att…”. Som tv-stjärnor som hade smÃ¥roller innan de blivit stora. Eller serien om musiksyskon. Love it!

Ett inlägg som jag minns för det var en så vältajmad och lustig slump var det om Maria Borelius och barnflickan. I hemlighet grämer jag mig lite över att bilden sen svävade iväg på nätet och tappade källan (jag borde lagt in den) men jag var inte så intresserad av att dissa Borelius (för är det något den här bloggvärlden inte behöver så är det ännu en tråkig politisk blogg) så det gjorde inget att den stora cirkusen uteblev.

Sen är det ju så klart roligt när någon ger ovationer till den allra enklaste av betraktelser. Som Bjurmanarizern eller det nyliga inlägget om dans i film. Ett inägg i den genren som vi hade roligt åt då var det om Transit i P3 som skrevs för snart tre år sen (!)

Jag skickar vidare till: Vera, Carreca (nu får du faktiskt börja köra igen), Fröken Look, Hanna och Jazzhands. Lista era fem favoritinlägg från den egna bloggen och berätta varför ni väljer just dem.

 

Kändisbarn som heter Ava

Jippie. Årets namntopplistor är här. Jag älskar namn namn namn i alla former, tyckte därför det var extra roligt att vänta barn. Vilket NAMN skulle det bli? Nu vet ni ju vilket vi valde.

Och eftersom jag råkar veta vad ungefär alla i hela världen heter kan jag nyansera Metros nyhet från idag. De skriver att det är en trend i Hollywood att döpa sitt barn till Ava och underbygger det med att prata om åttaåriga Ava Witherspoon-Philippe. En åttaåring, en trend? Nja. Fast det ÄR ju en trend, kolla alla Ava som jag grävde fram för två år sedan.

Sedan dess har flera Avas tillkommit: 1, 2, 3.

Minst Ã¥tta kändisbarn som heter Ava – en sann trend va? Kom ihÃ¥g var ni läste det först.

 

Saker jag tänker på jätteofta

Var köper skådespelare sina kläder?

bergström

Senast Helena Bergström i dagens Metro. Folkliga finskådisar verkar härstamma från ett urtvättat parallelluniversum. En plats där brallan alltid är bredare än lång, där tröjan är hålig och blekt efter årtionden av tvätt. Där samma par skor har burits i flera generationer och tubsockslådan delas av hela familjen.

 

Control – nÃ¥gra saker jag tänkte pÃ¥ efterÃ¥t

Jag såg Control igår. Och tyckte mycket om.

  • Den var sÃ¥ vacker. Och berättelsen hade inte kunnat Ã¥terberättas i annat format än svartvitt. Corbijn-svartvitt sÃ¥ klart.
  • Alla var sÃ¥ sjukt porträttlika dem de spelade. FrÃ¥n Ian och Debbie, via alla bandmedlemmarna till Tony Wilson.
  • Filmen var mycket roligare än jag väntat mig. Bandet och deras manager framställdes som riktiga humorister. Fast det var nästan ingen annan förutom jag och Lisa som skrattade. Har vi annorunda humor eller var de andra pÃ¥ bion trÃ¥kiga?
  • Men jag tycker faktiskt att den inte beskrev hans demoner pÃ¥ ett tillfredsställande sätt, om man nu fÃ¥r kalla nÃ¥gons Ã¥ngest tillfredsställande. Jag menar helt enkelt att det han gick igenom inte gick igenom filmduken fullt ut. Jag kände mest ”vad onödigt, vad vet man när man är 23″ när han till slut hängde sig.