Popjunkien

Fifty Shades of Jättekonstig

12 maj, 2012 Kl. 08:06 av 5 kommentarer

Jag älskar Twilight, Hungerspelen och Cirkeln. Jag har inte sträckläst den genren på länge så när jag läste Rockspindelns inlägg om Fifty Shades of Grey tänkte jag att det var dags. Beställde alla tre i ett svep.

Nu har jag läst ut den första och… ja… Den var jättekonstig! Grundstoryn är väldig lik Twilight: klumpig och oskuldsfull – men witty så klart – tjej möter mystiskt vacker och svår man med extravaganta vanor. Men Fifty Shades är betydligt råare än Twilight, inte hälften så välskriven som Cirkeln men med samma typ av framtidslöfte i texten som alla tre trilogierna ovan. Första kärleken, ungdomlig dåraktighet, will they won’t they, osv.

Men de där extrema inslagen är bara konstiga. Tror inte jag läst något liknande någonsin? Det är meningen att vara hett men på vissa ställen är det bara skrattretande. Ni som läst förstår vad jag menar när jag pratar om den där jävla läppen och alla ögon som rullar och spelar och mörknar och skelar och jag vet inte vad.

Nåväl, knäcker tvåan idag.

 

”Åh, shit vad gott!”

11 maj, 2012 Kl. 09:25 av 1 kommentar

Hej, jag kanske är 8 år gammal men jag TYCKER den här reklamfilmen är så rolig. Särskilt det han säger i slutet.

 

Jag har blivit en SÅN

10 maj, 2012 Kl. 22:11 av 6 kommentarer

Jag är löjligt stolt över en grej.

Jag är i och för sig löjligt stolt över många saker. Som till exempel:

Mina barn (ja, standardsvar för en mamma, men min stora har liksom en LÖS TAND och min lilla har liksom börjat prata i FYRAORDSMENINGAR).

Min karriär (jag vill återkomma till detta för jag har – på riktigt, inte bara på bloggsättet, urstolt! – fått frågor om hur det är att vara ung kvinna, mamma och chef. Och jag som har gjort flera stora kliv i min karriär mitt i småbarnsåren har massor med tankar och erfarenheter om det).

Att jag blivit smal (så får man nog inte säga i det här landet men jag älskar att vara smal. Särskilt kontra de där TJUGO kilona mer jag vägde förr).

Hur som helst. Ämnet för dagens glädjerop är att jag blivit en SÅN som… CYKLAR!

Jag cyklar tvärs över stan.
Jag hämtar och lämnar barnen med cykel
Jag cyklar trots att det regnar.
Jag har cykelhjälmen på mig inne på ICA för att ”spara tid”.
Jag till och med sittcyklar i uppförsbackar.

Och tänker jag efter hänger min relativt nya cykelpassion ihop med just allt ovan.

Barnen – jag har knappt någon egentid, men när jag cyklar får jag vara ifred och lyssna ikapp radioprogram. På vägen hem idag (i regnet!) lyssnade jag på Lina Thomsgård i Värvet. Fantastiskt.

Jobbet – jag får energi och utrymme. Finns nästan inget som slår känslan av att nycyklad stega in på kontoret på morgonen. Redo för vad som helst. (Med cykelhjälmshår).

Smalman – så länge jag cyklar de där kilometrarna om dagen är jag i någorlunda form. Borde egentligen börja träna på riktigt men en SÅN har jag inte blivit, än (?)

 

Internetkärlek

8 maj, 2012 Kl. 18:07 av 1 kommentar

Tack till er alla som kommenterat och mejlat efter mitt förra inlägg. Den omedelbara chocken har lagt sig, och vi mår okej efter omständigheterna.

Kram.

 

Sorg

3 maj, 2012 Kl. 15:55 av 10 kommentarer

Nu har det gått en vecka sedan vår värld vändes upp och ner. Min älskade svärmor och barnens fantastiska farmor fick en hjärnblödning och dog några dagar senare, bara 63 år gammal. Vi är så chockade och ledsna.

Jag har känt henne i 17 år och överallt påminns jag om henne, inte minst här på bloggen där hon varit ett troget fan. Och på Facebook där vartenda inlägg jag skrivit fått en gillatumme av henne. Nu bara: en ekande digital tystnad.

Jag ska skriva något om henne senare, om och när jag orkar. Men just nu fokuserar jag på familj och jobb, på vila och glada minnen.

Gråter också lite till Loreens vackra version av Jóga från helgens humorgala. Hur fantastisk?!

 

Bloggtips

25 april, 2012 Kl. 11:09 av Kommentera

Jag tycker att Denna Hagga är så rolig. Och så tycker jag om att hennes klädstil är typ hälften leo, hälften bling.

In och läs med er, hälsa från mig!

 

Fashion against AIDS

20 april, 2012 Kl. 16:55 av 1 kommentar

Flera personer har oberoende av varandra sagt att H&M:S kollektion Fashion against AIDS får dem att tänka på mig. Och jag förstår varför: aztekbonanza!

Den här bomberjackan skulle jag gärna köpa.

Och solglasögonen.

Släpps 26 april på webben och i utvalda butiker.

 

Bild jag tänkt på i flera dagar nu

20 april, 2012 Kl. 10:50 av 1 kommentar

Rymdfärjan Discoverys sista resa skedde på ryggen på en Boeing 747.

 

Rule Britannia

16 april, 2012 Kl. 09:17 av Kommentera

Union Jack

Jag gjorde det förresten, köpte en Union Jack-mönstrad tröja. Har bestämt mig för att jag inte ser ut som en New England-filt när jag bär den.

Inköpt på mitt gamla moderskepp. Första gången på riktigt länge jag hittat något fint därinne.

(barnhanden har jag inte köpt på Gina).

 

Inredning man hade velat se IRL

15 april, 2012 Kl. 08:20 av 1 kommentar

Vi håller på att göra om hemma och det är KAOS här just nu. Vi har skruvat en halv bokhylla och har allt innehåll i högar på golvet. Samtidigt har vi bara hälften av förvaringen i barnrummet klar och det går knappt att komma in i rummet för att alla leksaker ligger på golvet.

Så jag gör det enda rätta: sitter vid datorn och surfar inspiration.

Vi har skåp med glasdörrar klädda med sjuttiotalstapeter på insidan. Jag har tröttnat på det stora larmiga murriga, och letar nya mönster. Förmodligen pastellaztek. Men plötsligt känner jag att man kanske bara skulle gå i nästa decennium och köra lite åttio?

Tapeten ovan kommer från Interior1900

 

Step into my world

3 april, 2012 Kl. 12:03 av 3 kommentarer

Jag läste Mitt livs roll av David Nicholls i helgen. Att den utspelade sig i London räckte tydligen för att jag skulle bli jättenostalgisk och längta tillbaka till en stad som jag inte längre känner.

I stället för att skaka av mig känslan dök jag ner i den. Har nu därför ägnat 48 timmar åt att spotifaja gammal indie och känna mig gammal*.

Minns ni Hurricane #1? De var ju lite halvt utskrattade som band, men jag ÄLSKADE ”Step into my world”.

(*Vilket är larv, jag vet. Jag är många saker men jag är INTE gammal)

 

Dafo

28 mars, 2012 Kl. 14:35 av 1 kommentar

På den småbarnsvänliga tiden 07.15 repriseras just nu den vuxenvänliga tv-versionen av Dafo. Det slutar oftast med att jag sitter ensam kvar för mina barn (6 och 2) är definitivt mindre i målgruppen än vad jag (33) är.

Sven och Olof från Klungan och Mammas nya kille har gjort Dafo i snart tio år, sedan några år i tv-form. De spelar också seriens huvudpersoner som inte leker med dockor – de jobbar med miniatyrer. I den senaste säsongen blir de hela tiden störda av den nya karaktären Matte vilket har lyft hela serien.

Mina favoritkaraktärer är Skuggan och Mia pga deras fantastiska röster. Och samtliga versioner av Mattes muskeldocka. Det här avsnittet summerar på ett bra sätt.

Det är många saker jag älskar med Dafo. Men jag tycker att framför allt Olof Wretling har en tajming och en ton som är både rolig och vemodig. I allt han gör. Om ni inte lyssnat på hans vinterprat och sommarprat – gör det. Några av de bästa jag någonsin hört.

 

999 mönster

27 mars, 2012 Kl. 21:48 av Kommentera

Har ägnat hela kvällen åt att surfa inredning och mönster. Jag vill ha något lätt aztekmönstrat i vardagsrummet när vi nu rensar bort 70-talslooken. Har i sakta mak börjat bygga mig ett litet mood board för nya inredningen borta på Pinterest.

Tänkte avsluta kvällen med att kolla på Kents nya videon ”999″. Och vad skådade mitt öga? En matta med aztekmönster! Skulle passa ypperligt i vår nya crib.

Nä, godnatt nu.

 

Förvaring till barnrummet – steg 1

26 mars, 2012 Kl. 23:09 av 2 kommentarer

Hur har ni organiserat barnrummen? frågade jag innan jag snabbt dömde ut de köksskåp vi haft i tre år. Men det var innan vi testade att sätta ihop dem till en fyrkant på en vägg som inte haft skåp förut. De sväljer fortfarande hur mycket som helst och barnen kan själva ställa in och lyfta ur.

Så här ser det ut i steg ett. I steg två ska dörrarna bytas (till högblanka vita, tror jag) och leksakerna ovanpå och under ska in i lådorna i den nya våningssängen.

Fler bilder kommer!

 

Michael Hutchence och Paula Yates

26 mars, 2012 Kl. 21:59 av Kommentera

Häromdagen hamnade jag i en såndär surfningskedja som aldrig tar slut. Jag lär ha börjat med något om Australien, och satt sedan i timmar och läste om Michael Hutchence och Paula Yates. Det är något med deras historia som är så fascinerande och så sorglig.

Att det gick många år från första mötet innan de blev ett par.
Att de då fick en så jättekort stund ihop.
Att de båda dog så himla onödigt och tidigt.
Att deras dotter blev föräldralös vid 4 år.

Kolla deras första möte 3.16 in i det här klippet. Den unga, oförstörda attraktionen! De blev inte ihop förrän många år senare.

Hutchence bildade ju powerpar med flera andra kända kvinnor innan han blev ihop med Yates. Helena Christensen till exempel. Och Kylie Minogue. Älskar par man glömt att man minns! Påminner om Old Loves igen.

 

Vinylnaglar och silverkavaj

16 mars, 2012 Kl. 23:09 av 2 kommentarer

Jag använder nagellack vareviga dag men har först nu upptäckt att det finns matt överlack. Det jag har är från China Glaze och gör att ett vanligt svart dussinlack förvandlas till vinyl, saltlakrits och tajta skinnbrallor.

Häromkvällen matchade jag vinylnaglarna med min nya silverkavaj från H&M. Trekvartsärm och chockrosa foder för bara 399 kronor. I ärlighetens namn är den alldeles för lättskrynklad men det syns ju inte när man visar upp det via ett Instagram-filter.

 

Min fotoperation

12 mars, 2012 Kl. 16:01 av 2 kommentarer

Det finns en dag för allt. Idag var t ex första gången (hoppas jag!) någon googlade mina fötter och kom till bloggen.

Jag gissar att någon kanske är nyfiken på om jag gjort den där operationen jag hojtade om i höstas? Svaret är faktiskt: nej.

Tack till svensk sjukvård som gav mig en tid så snabbt – mycket snabbare än jag trott – men jag orkade helt enkelt inte ta tag i det i höstas. Gör ett nytt försök till hösten i stället.

Därför kommer jag med stort intresse följa Emis operation. Heja!

 

Förvaring för barnrummet?

7 mars, 2012 Kl. 16:19 av 7 kommentarer

Känner mig sällan så härlig som när man en dag bara ”nä, ska vi inte måla om barnrummet?” och så gör vi det ;PppPPPp

Infallet kom i fredags, inköpet gjordes i lördags och i söndags började vi. Bort med de ganska stökiga serietidningsväggarna och in med lugnare och barnsligare toner. Väggarna blir vita, golvet rött, våningssängen likaså. Det slog mig igår att färgskalan kommer kunna funka som bakgrund i en video med White stripes.

Och sen ska någon smart förvaringslösning in.
Och här känner jag mig helt blank.

Jag tycker det är svårt att hitta lösningar som är både snygga och bra. Ni småbarnsföräldrar som läser här – hur har ni löst det med leksaksförvaring?

Vi har hittills haft vägghängda fläktskåp från IKEA med snäppdörrar (syns lite här). Ganska yteffektivt – de tar lite plats och slukar mycket – men det är inte särskilt pedagogiskt att barnen är beroende av oss vuxna för att städa undan leksakerna.

Ett enkelt sätt vore väl att flytta ner skåpen på golvnivå men det tar lite för mycket plats i det lilla rummet.

Tips någon?

(bilden ovan är den tavla vi ska ha i alla fall, en pixeltavla från Ixxi).

 

Aztek, navajo eller ikat? Allihop.

5 mars, 2012 Kl. 19:53 av 1 kommentar

Ordet aztek har inte bara fått ett uppsving tack vare Wordfeud. Det är också ett samlingsnamn av flera på det mönster som har en liten revival just nu. Eller ja. Ett samlingsnamn av flera samlingsnamn på flera mönster.

För några veckor sedan köpte jag ännu en kjol. Inne på Urban Outfitters fanns mängder av plagg i liknande mönster och jag frågade tjejen i kassan vad de brukar säga. Aztec sa hon, på engelska. Men de senaste månaderna har jag hört så många varianter att jag kände det var dags för en grundlig efterforskning.

Gick tillbaka till moderskeppet, dvs ASOS, för att hämta in bevis. Och det visar sig att ett plagg som exempelvis det här går att hitta med så spridda sökord som aztec, navajo, ikat, mexican, och peruvian. Vi talar alltså om mönster som liknar varandra – men en kulturell och geografisk skillnad som sträcker sig från Indonesien till USA, från mellanöstern till Mexico. Hur DET hänger ihop historiskt kan man läsa om t ex här.

Och vad kan vi dra för slutsatser av detta? Tja, att de som taggar upp sökorden hos ASOS är cyniskt smarta, att modebranschen som så ofta är rätt enkelspårig och att jag som konsument är lika blasé inför mönstrens historia.

Men från och med nu är vi i alla fall lite mer upplysta. Väl?

 

Att tupera håret

20 februari, 2012 Kl. 22:01 av 1 kommentar

Jag är 33 år gammal och har precis lärt mig något riktigt viktigt: att tupera håret.

Jag hade länge en luggbubbla + hästsvans som standardfrisyr mellan två tvättar, ni vet när håret är för smutsigt för att ha utsläppt men för rent för att orka tvätta. En luggbubbla kan jag med mitt spikraka hår bara åstadkomma om jag tuperar och sprayar. Problemet är att jag aldrig har kunnat göra en sofistikerad volymtupering utan jobbat mer med stickig hårspray från Proffs och många hårspännen.

Men efter att ha frågat min frisör om råd och experimenterat lite själv har jag nu lärt mig denna OVÄRDERLIGA kunskap.

Hemligheten:

En kam
Två hårspännen

Sen är det inte svårare än att man drar kammen uppifrån och ner på varje hårtest. Man ska trycka ner det tuperade håret hårt mot hårbotten, och – mycket viktigt – lyfta ut kammen mellan varje drag. Sen är det i princip klart.

MEN NU KOMMER DET: här kan man addera lite torrschampo. Här har jag i åratal hårdsprayat med typ… lack. När allt man behöver är småsmå dutt med lite torri. Sitter som berget.

Förra helgen kombinerade jag en tunn luggbubbla med den så trendiga hårmunken*. Längesen jag kände mig så lyxig i håret.

* Obs att jag faktiskt inte härmar Nöjesguiden-folket utan min kära vän Kicki som munkat länge. Köpte den på Glitter.

 
Äldre inlägg