Internetkärlek
Tack till er alla som kommenterat och mejlat efter mitt förra inlägg. Den omedelbara chocken har lagt sig, och vi mår okej efter omständigheterna. Kram.
Tack till er alla som kommenterat och mejlat efter mitt förra inlägg. Den omedelbara chocken har lagt sig, och vi mår okej efter omständigheterna. Kram.
Nu har det gått en vecka sedan vår värld vändes upp och ner. Min älskade svärmor och barnens fantastiska farmor fick en hjärnblödning och dog några dagar senare, bara 63 år gammal. Vi är så chockade och ledsna. Jag har känt henne i 17 år och överallt påminns jag om henne, inte minst här på
Det finns en dag för allt. Idag var t ex första gången (hoppas jag!) någon googlade mina fötter och kom till bloggen. Jag gissar att någon kanske är nyfiken på om jag gjort den där operationen jag hojtade om i höstas? Svaret är faktiskt: nej. Tack till svensk sjukvård som gav mig en tid så
Kan för det första inte förstå att jag skriver det här inlägget. Jag är så trött på mig själv att jag bara skriver tråkiga inlägg om mitt utseende, och sällan eller aldrig något glatt. Är det inte Tintin-luggen (kepsen som en kollega kallar den, haha) så är det något annat. Idag har turen tydligen kommit
Om du följer mig på Twitter har du redan läst mitt gnäll om mitt öra. Befogat gnäll så klart, eftersom min trumhinna sprack i fredags kväll. Det rann liksom BLOD ur ÖRAT. Nåväl. Jag hade en tid hos doktorn redan samma kväll (ÄLSKAR min vårdcentral) och fick penicillin och instruktioner om hur jag ska sköta
8 veckor i sommaraustralien: 0 sjukdomar 1 vecka i vintersverige: 3 sjukdomar (= magsjuka, förkylning, akut öroninflammation) = vi åker alltså bort även nästa vinter. (STACKARS mig)
När vi i början av vår resa fastnade i det störtregn som kallas torrential rainsprang vi in på Woolworths för att köpa paraplyer. Och där kunde man bland annat välja mellan ladies’ pocket umbrella och mens’ big brolly. Jag tog det säkra före det osäkra och köpte ett Unisex manual umbrella.
Sak som är svår att förhålla sig till så här på vårkanten. Både i innerstan och på den raksträcka jag bodde granne med under uppväxten. Motorcyklarna kommer fram. MC-förarna vill visa upp sig genom att köra högt och länge i innerstan. Gasa mycket på trånga gator. Göra 0-100 på jättekort tid. De vill, ursäkta uttrycket,
Idag tog det ”bara” en timme att dra hem barn, snowracer och världens tyngsta datorväska. Men då stannade vi iofs på vägen och hjälpte loss en dagiskompis vars familj kört fast i en snövall. Och vi stannade också på Ica och köpte fikabröd till middag. För det tycker jag man får dagar som denna. Barnet
Vet att det är ohippt att klaga på vädret men FY FAN vad jag avskyr det. Jag hatar vintern, jag gör det på riktigt. Det finns inget positivt med vädret som det är nu, inte ens att barnen får åka pulkor eller att ni som skidar får åka skidor. Ni har åkt klart för i
Via Pitchforks Twitter plockar jag upp att Jens Lekman har svininfluensa och är satt i tio dagars karantän. Låter hemskt vidrigt, läs hans blogg om hur han svimmade på flyget. Krya Jens!
Jag brukar inte blogga om Pirate Bay men är det inte någon som överreagerar här?
Det enda vi orkar säga om det här sjuka resultatet är: kommer Malena verkligen bjuda på den utlovade nakenchocken nu?
Igår satt jag på det här tåget. Vad värre är, jag satt bara på det för att lämna av mitt barn i Eskilstuna och sedan ta det vändande tåget tillbaka till Stockholm. En liten nätt tur på två timmar tur och retur. Ett glatt barn hos sin kusin, en glad mamma ensam hemma för att
Nu är jag inte den som klagbloggar om min personliga situation i vanliga fall men är det inte synd om mig just nu så säg? Min doktor ringde idag (jag älskar min nya vårdcentral, hur sjukt är inte det? Verkligen ÄLSKAR, jag tänker på dem flera gånger varje dag) och bara ”förlåt att provsvaren dröjt
Nu måste vi prata allvar en stund. För ända sedan Ben & Jerrys stormade in över landet för några år sedan har utbudet av finglassen nummer ett, Häagen Dazs, utarmats. I mina lokala affärer finns numera en massa Ben & Jerrys-smaker men nästan inga HD. Jag har ett mycket stort behov av Pralines & Cream
…jag har två gånger råkat använda termen ”ingen big deal” i helt vanliga konversationer.
Bleka, skandinaviska kroppsdelar jag ofrivilligt bevittnat under en halvtimmes promenad i Stockholms innerstad. 1) En st mjuk kvinnomage* 2) En st rosabränd naken mansrygg 3) Otaliga blåaktiga fötter i öppna skor Det är bara april gott folk. *Hon bar en magtröja!
Gammal text om varför jag hatar aprilskämt.
Som om inte två veckors förkylning vore nog – i natt vaknade jag med ont i örat. Men så att vad skönt det ska bli med lite öroninflammation nu då. Jag som hade hoppats på friskhet, styrka och löjligt höga klackar som skulle frakta mig till The Kills-spelningen på Debaser ikväll. I stället sitter jag
Ni kommenterar