Sorg
Nu har det gått en vecka sedan vår värld vändes upp och ner. Min älskade svärmor och barnens fantastiska farmor fick en hjärnblödning och dog några dagar senare, bara 63 år gammal. Vi är så chockade och ledsna.
Jag har känt henne i 17 år och överallt påminns jag om henne, inte minst här på bloggen där hon varit ett troget fan. Och på Facebook där vartenda inlägg jag skrivit fått en gillatumme av henne. Nu bara: en ekande digital tystnad.
Jag ska skriva något om henne senare, om och när jag orkar. Men just nu fokuserar jag på familj och jobb, på vila och glada minnen.
Gråter också lite till Loreens vackra version av Jóga från helgens humorgala. Hur fantastisk?!
Dela:
Jag beklagar verkligen. Ta hand om er. Kram
Nej men fy vad hemskt och sorgligt! Ja, man kände henne ju liksom lite genom Facebook…
Tänker på er.
Kram
Men så oändligt sorgligt. Ta hand om varandra. Kramar!
Nej åh vad sorgligt, jag beklagar er förlust. 63 år, det är alldeles för ungt!
Åh Rebecca, fy så ledsamt. Har inga ord att trösta med, men tänker på er. Kram
Fy vad ledsamt. Tänker på er! Massa kramar från mig!
Kram
Å nej! Beklagar verkligen.
Fan jävla döden.
Stor kram.
Beklagar verkligen. Hang in there.
Att jag inte tänkte på att se efter här om du skrivit något. Jag tänkte väl att det inte kunde finnas så många fler A.C i stan då namnet dök upp på jobbet. Kan hälsa att vi har jättebra personal som hanterade henne värdigt till slutet. Kram till er i sorgen!