Internetkärlek
Tack till er alla som kommenterat och mejlat efter mitt förra inlägg. Den omedelbara chocken har lagt sig, och vi mår okej efter omständigheterna. Kram.
Tack till er alla som kommenterat och mejlat efter mitt förra inlägg. Den omedelbara chocken har lagt sig, och vi mår okej efter omständigheterna. Kram.
Nu har det gått en vecka sedan vår värld vändes upp och ner. Min älskade svärmor och barnens fantastiska farmor fick en hjärnblödning och dog några dagar senare, bara 63 år gammal. Vi är så chockade och ledsna. Jag har känt henne i 17 år och överallt påminns jag om henne, inte minst här på
Rymdfärjan Discoverys sista resa skedde på ryggen på en Boeing 747.
Häromdagen hamnade jag i en såndär surfningskedja som aldrig tar slut. Jag lär ha börjat med något om Australien, och satt sedan i timmar och läste om Michael Hutchence och Paula Yates. Det är något med deras historia som är så fascinerande och så sorglig. Att det gick många år från första mötet innan de
Att ha en iPhone höjer livskvaliteten med 20% sa min granne en gång. Och gud så många gånger jag återkommit till den sanningen. Jag älskar min smartphone och den har givit min vardag en helt ny dimension. Den första förälskelsen har ju hunnit lägga sig för längesen. Det där med att pekstyra internet, att hela
Min farmor hette Rut. Hon blev 48 år gammal och dog i en bil som blev till skrot framför ett framrusande tåg. På en simpel järnvägsövergång utan bommar, bara några hundra meter från hemmet och rakt framför farfar där han stod och råkade se hela olyckan. Pappa var bara 11 år då, det var på
Lättaste luckan hittills? Jag dagdrömmer varje dag om att vara ute ur småbarnsåren.
Jag är ohälsosamt förtjust i bloggen Old Loves. Den med bilder på gamla hollywoodkärlekar. Jag älskar att titta på korniga bilder från förr och se hur gamla Brad Pitt-flickvänner radas upp. Inläggen faller liksom så att ett Juliette Lewis-inlägg följs av ett Gwyneth Paltrow som följs av Jennifer Aniston. Osv. Det påminner dels om hur
Att slänga sig med omdömen som GENIER kan ju kännas lite väl 2011 men det är det enda ord som funkar när man ska beskriva duon Kakan Hermansson och Julia Frej. Deras musikaliska, svinroliga, slackiga, feministiska humor är det bästa som hänt svensk tv på flera år. Jag fastnade för Kakan första gången i ZTV-serien
Sista familjeinlägget på ett tag nu. Men det här fotot älskar jag. Det bör vara taget sommaren 1979 och bilden föreställer mamma, pappa och mig. Jag gillar att pappa ser ut som en rockmusiker. Jag gillar att mamma är sommarfräsch i skjorta och röda byxor. Jag gillar att se mig själv i dem och mina
Min mamma fick barn (mig! win!) när hon var 20 år och födde sedan tre till fram till 28. Mellan barnafödandet och hemmaföräldraskapet jobbade hon i kvinnofällejobb: vårdjobb, hemtjänst, nattjobb, industri. Samtidigt som hon administrerade allt pappersarbete i jordbruket. Och tog sig an fosterbarn. Och renoverade det stora huset. Man kanske kan säga att mamma
Jag är glad över att ha flera nära vänner, en handfull från varje ställe jag bott på i livet. Hemifrån landet, från gymnasiet i Eskilstuna, från tjejlumpen i London, från pluggtiden i Sundsvall och från jobb- och internetåren här i Stockholm. Om jag möter nya kompisar nuförtiden hittar jag dem på två platser: internet och
City girls are just country girls… with cuter outfits är sensmoralen i ett avsnitt av Sex and the city. Även om det kan låta ytligt så är det ett av mina favoritcitat – kombinationen landet och stan är det som mest kännetecknar mig. Jag är född och uppvuxen på en bondgård på landet. I ett
Jag har flera gånger trott att jag skrattat klart åt Damn you autocorrect. Man har redan hunnit se samma version av olika runda ord. Och många är så uppenbart fejkade, som pappan som sms:ar sin dotter att hon ska komma ner och äta. Vem har en sju sms lång konversation i stället för att ställa
Popkult är spelet som är skräddarsytt för alla oss som väljer den rosa kategorin i Trivial Pursuit. Upplägget är enkelt: ett kunskapsspel med frågekort inom kategorier som TV-spel, film, TV-serier, musik och annan populärkultur. En spelplan, varsin spelpjäs. Det är många saker som imponerar. Framför allt att det är så välgjort och känns så lyxigt.
I år var det extra roligt att fylla år. Jag kan inte minnas när jag senast fick så perfekta presenter på en födelsedag. Säsong 1 av The Wire, Thåström-biografin, en champagne från 2002 och i lördags ett lite försenat paket: hett efterlängtade och så himla rebecciga vinylramar.
Cissi tipsade mig om världens härligaste blogg. Lite väl mycket Red Hot Chilipeppers för min smak (på varje sida?) men annars så fantastiska bilder från nittiotalet. Oh, It’s the 90s
Jag har ett knepigt förhållande till Götgatan. Jag jobbar i Skrapan och cyklar varenda dag längs gatans fulaste sträcka och tvärsöver gatans farligaste korsning. Men det krävs så lite för att se denna min vardagsgata ur ett annat perspektiv. Att strosa på den bilfria nedersta delen exempelvis. Eller som igår kväll, åka upp på våning
Jag började måla naglarna när jag fick barn och har därmed burit nagellack i 5 år nu. Eller 1 825 dagar. Majoriteten av dessa nageldagar har varit röda. Jag brukar improvisera ibland, lite lila, grått, mycket rosa får några år sedan. Men det är i det röda jag är tryggast. Det ÄR jätteytligt men jag
Någon sorts Madicken-revival nu va? Det går repriser på SVTB och när jag i helgen var hemma hos Vilda Bebin-Jo (love love) så satte hon på Du är inte klok Madicken. Och den som i vuxen ålder gör allra starkast intryck på mig är Mia. Lus-Mia som jag hatade när jag var liten, är ju
Ni kommenterar