Popjunkien

Sanna Brådings röst

Ett av de största popjunkiemysterierna på senare år är ju vad som hände med Sanna Bråding efter Tre Kronor. Jag minns henne som en ganska mesig och lillgammal wannabebohem med det långa håret i råttsvansar. Alltid klädd i starka färger och lite önskecrazy outfits, nästan åt hippehållet till.

Sen blev hon blev hiphopare, var med i någon snällsåpa, var med i ICA-reklamen, blev radioprogramledare, filmade en porrig film med Lukas Moodysson och nånstans mitt i allt detta fick hon en mansröst. Vad hände?!

 

Sjung, svenska folk!

Apropå sommar i Stockholm och apropå att jag är en levande jukebox så är det i kväll dags för sommarens förstaAllsång på Debaser.

Bara man orkar med jobbiga Catti Brandelius som allsångsledare förutspår jag en fantastisk kväll. Weeping willows är husband, indiekören sjunger och i allsångshäftena finns enligt hemsidan ”There Is A Light That Never Goes Out, Luke Skywalker, Common People, Känn Ingen Sorg För Mig Göteborg, Teenage Kicks och andra klassiska indie-anthems”.

 

Ficken

Knullbloggen är verkligen som ett fantastiskt skinande praktstånd. Bästa bloggen!

 

Fredagsknark

Det har blivit en drog. P3 pop non stops introtävling på fredagar. De spelar intron till tio låtar och så ska man ange artist och låt. Nu är alla kollegor på semester men när de är här engageras vi alla kring radion på fredagar omkring tio, alltid är det någon som kan komplettera listan med namnet på en obskyr rocklåt.

Som den levande jukebox jag är brukar jag kunna de flesta låtar men de jag inte kan blir som en drog. Idag kommer jag t ex gnola på intro nummer 8 hela dagen. Äääär det St Etienne?! (eh… nej det var det inte. Det var Röyksopp!).

(och det är mer prestige än priset som lockar, jag tror man vinner en P3-mugg om man har alla rätt)

 

Special delivery

Jag tycker det här är så bra att jag måste blogga om det här också. Amazon firar tio år genom att erbjuda special delivery – kändisar levererar dina beställda böcker, skivor, filmer etc.

Ja tack, jag skulle gärna vilja att Chris Noth kom och lämnade Sex and the city-boxen med ett ”hey kid” eller att Jason Alexander levererade lite Seinfeld-DVDs så jag samtidigt skulle kunna fråga honom om hans medverkan i Pretty Woman.

Hey kid

 

Kändisar skickar e-post

Läste en artikel om The Office-killarnas nya serie Extras som börjar sändas på brittisk teve nästa vecka. Handlar om en inhoppande skådis på stora filminspelningar och en massa kända skådisar är med och spelar sig själva: Ben Stiller, Kate Winslet, Samuel L Jackson och ev. Brad Pitt.

En sak som fastnade när jag läst klart var när Ricky Gervais berättade att de skickade ett manus till Ben Stiller som sedan mejlade tillbaka med positiva kommentarer. MEN HUR GÖR KÄNDISAR NÄR DE MEJLAR?! Vad har de för mejladresser? Nu är ju inte Ben Stiller världens hetaste kändis men jag misstänker ändå att adresser som ben@stiller.com eller benstiller@hotmail.com är upptagna av andra än han själv. Hur visste Ricky att det verkligen var Ben som skrev?

Mejla mig Ricky!

För skulle jag få ett mejl från en ”Ben Stiller” skulle jag ju inte för ett ögonblick tro att det var den verklige Ben utan någon kompis eller en galen stalker som reggat en sådan adress eller angivit just det namnet i sin profil.

Samma sak med Madonna. Jag läste att hon mejlat någon svensk producent och det enda jag fick ut av den artikeln var en gnagande undran över Madonnas eventuella mejlskick. Undertecknar hon med ”Love Maddie”, använder hon smilies, skriver hon på en laptop? Och framför allt – vad haaaar hon för mejladress?!

 

Stockholm om sommaren

Jag är kär i Stockholm i alla årstider men extra mycket på sommaren. Allt detta vatten! Alla snygga människor! Uteserveringarna!

Allt detta i kombination är dagens anledning till extas. Sommarens första tur till Trädgården visar sig helt överraskande innebära mer än bara trevligt häng, för Khonnor är i stan!

Andra fina och aktuella stockholmshäng är Kulturhusets tak och speciella Nox (där man förutom att titta på söta mörkhåriga bartendern bara vill stjäla med sig en av lamporna hem).

 

Mer om SVT:s 80-talskväll

Medan jag själv är på släktträff måste ni andra njuuuta av SVT:s 80-talskväll på lördag. De kommer bl a visa Live Aid, en massa Madonnavideos, Purple Rain, Depeche Mode – 101 och gamla liveklipp från SVT-arkivet.

Gå in på hemsidan och var med och rösta fram favoriter, t ex bästa låten och bästa teveprogrammet. Jag röstade hejvilt och råkade bara välja ”Oh mama” med Lili & Susie och så ”Alf”. De som fått flest röster hittills är ”Som stormen river öppet hav” med Susanne Alfvengren + Mikael Rickfors och ”Goda grannar”.

det var alltid lite synd om Nanne för hon var den >>fula< <

 

Ingen sommar i min lur i alla fall

Handen på hjärtat, är det någon som lyssnar på Sommar? Jag har gjort något försök att tajma någon intressant person men har ändå inte lyckats pricka in en enda persons prat. Tur att man kan lyssna på webben efteråt om man vill, kanske kan bli ett semestergöra att lyssna igenom gamla inslag. Marit vore intressant t ex. Och Mauro!

Idag pratar Jonas Karlsson och det kanske kan vara värt en lyssning. Han är ju en duktig skådis plus att han kanske kommer med en förklaring till sin konstiga, teateraktiga södermalmklädstil med trasiga t-shirts och insvängda 90-talsjeans.

 

En hel dag utan blogg

I denna ljuvliga värme får jag inte till några vettiga blogginlägg så idag blir det bara länkdump över de tre populärkulturella intag jag väljer mellan i kväll:

1. St. Elmo’s Fire på teve. Har jag visserligen redan sett men en god 80-talsflick med schyst soundtrack är aldrig fel.
2. Senaste Q. Har jag visserligen nästan läst färdigt men en god intervju med bröderna Gallagher i sitt esse är aldrig fel.
3. Middlesex av Jeffery Eugenides. Har jag visserligen redan spenderat flera kvällar på men en beroendeframkallande berättarröst är aldrig fel.

           

 

Robert Wells och självinsikten

Hörni, nu ska jag göra något som jag aaaldrig trodde skulle ske. Jag ska hajpa Robert Wells lite. Tar ett djupt andetag och… nu kör vi.

I Expressen igår fick han frågan vilken hans favoritsommarbok är och svaret var i stil med ”Jag orkar inte läsa böcker, läser mest serietidningar”. Tidigare i år avslöjade han i Filmkrönikan att hans favoritfilm är den helt okreddiga School of rock! Skönt tycker jag – att han svarar helt ärligt och inte låtsas att hans favvofilm är någon obskyr armensk film om svåra vedermödor på nåt berg. Och lika skönt att han inte heller börjar tjata om t ex Da Vinci-koden när det handlar om favortläsning på sommaren.

Att Robert Wells sedan tillhör den kategori tråkmänniskor som har samma frisyr hela sitt liv (hur KAN man inte tröttna?!) är ju en helt annan story. Samma story som den om hans flygplan

 

Am I tall or not?

En läsarfråga gav mig inspiration till följande inlägg. Jag fick frågan om jag vet hur långa kändisar är och det gör jag inte på rak arm, annat än att Kylie Minogue är 158 (eller är det 157 cm?). Men jag googlade lite och hittade t ex här informativa sidorna:

Celeb heights listar jättemånga kändisar (men bara i feet och inches). Kolla t ex ett bildbevis på Anna-Nicole Smith. Inte nog med att hon är 175 cm lång – hon har varit snygg en gång i tiden också.

Am I tall or not? . Jämför om du är längre eller kortare än en kändis. Själv är jag exakt lika lång som Winston Churchill och även om det säger mer om honom än mig så önskar jag mig fortfarande några extra cm (så Gud, om du läser detta, låt mig blir minst 170 cm. Tack!)

 

Agnetas musikkarriär (och lite om Mel B)

Nej, jag köper det inte, att Agneta Sjödin får göra försök till sångkarriär är bara orättvist och onödigt. Vad har hon för kvalifikationer för att åka gräddfil in i en av sommarens största turnéer och få sjunga arm i arm med självaste Lasse Holm (som ju ansvarar för det fantastiska 80-talseposet ”Canneloni Macaroni”)?

Nej, jag har inte hört henne och kanske sjunger hon underbart, men jag bryr mig inte. Det enda lite överraskande i sammanhanget är ju att hon under premiären sjöng Madonnas ”Material girl”.

Och apropå detta är det fler som borde ha lite självdistans. Är det NÅGON förutom hon själv som är förvånad över att Mel B:s senaste skiva bara sålde i 600 exemplar?

 

Kändisar på Accelerator

Jag minns inte riktigt hur det gick till men plötsligt känner jag att jag har meddelandeplikt när jag ser kändisar. Vi minns väl alla inlägg som Rikard Palm cyklar och Wille Craaford äter pannbiff med sina barn?

Jag såg en del kändisar i vimlet. Mest minnesvärda är väl Bloc Party-trummisen Matt Tong som gick omkring helt inkognito bland publiken en timme efter ett helt sjukt styrkepass på scenen (det är om hans svettiga bringa nästa inlägg ska handla).

En rolig sighting var när någon svennig ölkille ropade ”snygg t-shirt Fredrik” till Fredrik Strage som svarade ”tack, jag köpte den idag faktiskt”. Tjejen i Fredriks sällskap sa då ”gjorde du?!” uppriktigt förvånad över att han hade shoppat utan att meddela. Bredvid dem gick Andres Lokko och smilade i pastellrandig skjorta.

Förresten minns jag nu att jag såg Christian Falk också i sällskap med några som förmodligen är hans barn. Varför ser man honom ofta men aldrig Thåström? Ge mig Thåström nuuu.

 

Jenny Wilson love

Accelerator var roligt och mysigt och bra. I sammanhanget där popgiganter som Teenage Fanclub och Sonic Youth spelade kan verkas banalt att den enda jag tänker hajpa här är Jenny Wilson. Vilken brud!

Jag tycker hon är hur bra som helst och bestämmer härmed att hennes skiva ska bli den här sommarens soundtrack på samma sätt som den här skivan ramade in den galna sommaren 2002.

 

Det här är inte popkultur

Problemet med en nischad blogg är att få plats för allt det andra. Det där personliga och ledsna som inte kan skojas bort eller raljeras över. Inte ens analyseras.

Jag har en personlig långvarig relation till London som stad och Storbritannien som land. Viktiga personer i mitt liv finns just där. Nu verkar alla må bra tack och lov men dagens attentat har satt ett spår framför allt i min känsla av ”det händer inte här, det händer inte mig”. Trots att vi pratat om det så länge, senast i juni när jag var i London sist. Och om jag som privatperson ”förväntar” mig en attack, vad borde inte myndigheterna göra?

Nåväl, i morgon ska jag blogga om lite popkultur från Accelerator i Stockholm: t ex om huruvida musiker får vara barbröstade på scen eller inte och om att jag tycker att Sonic Youth är så himla skräniga.

Sajter jag inte kan sluta kolla på idag:
BBC News
Sky news
Flickr (privatpersoners bilder)

 

The return of Slick

Ännu ett skönt återseende – Slick - som var den största klubbsnackisen den heta sommaren för två år sedan.

Efter två år av saknad är de alltså nu tillbaka på Kägelbanan vid Södra Teatern. Hemsidan säger att de är queer-indie-krazy-artsy-punk-soul och det kan jag intyga. Dansar gör man hur som helst.

 

The return of Rolandvraket

En gammal klassisk lunarstormprofil har nu en egen blogg: Rolandvraket.

 

Everything about Janice is fake

”Du bloggar aldrig om Top Model” sa min mejlvän, och det har jag ju faktiskt inte gjort innan inlägget häromdagen. Och efter att ha skrivit om Tyras vredesutbrott ville jag se hela avsnittet idag och vips hade jag googlat Janice Dickinson.

Hon är domare i Top Model, har jättebra självförtroende och är jättesnygg och jättefejk. Allt är ”jätte” liksom. Nåväl, bilderna på den här fansajten visar en intressant inblick i 70-talets och 80-talets modefoto och ger lite lagom kändisgossip i uttalanden som:

Janice Dickinson was the world’s first supermodel, or so she says. She also bedded Jack Nicholson and Sylvester Stallone, insulted Giorgio Armani and tried to drown a traumatic past.

Enligt FAQ handlar de mest ställda frågorna uteslutande om hur gammal Janice är. Det finns flera uppgifter men de flesta pekar på att hon är född 1953 och alltså är 52 bast nu.

 

Aftonbladet och bloggarna

Det är ju tydligt att Aftonbladet fattar mer blogg än Expressen, inte minst när det gäller funktioner och utseende. Lite synd eftersom Expressen ju har mer intressanta skribenter i sitt bloggstall.

Inte nog med att Aftonbladets Sluta röka-blogg var den första mediebloggen, den ambitiösa Dagens Sommarblogg är ju också ett kul sätt att visa att man intresserar sig för bloggosfären även utanför medieskribenterna.

Och idag presenterar de ännu en skitsmart satsning: Turnébloggen. Hur coolt är det inte att Darin bloggar? Hoppas t ex att han skvallrar lite om sina groupies och om huruvida Martin Björk följer med turnén som lyxhustru till Lena Ph eller inte.