Popjunkien

M to the TV

En av många fina saker med mitt nya jobb är att musiken och programmen är närvarande överallt. I entréhallen visar åtta tv-apparater regionens kanaler. Och ovanför varje arbetsstation i det rum jag sitter hänger en tv-apparat. Så jag, som sitter snett bakom programchefen, lyssnar/tittar allt som oftast på svenska MTV.

När jag kommer på morgonen är det alltid All Access så jag lär mig Hollywood-goss samtidigt som jag jobbar. Häromdagen kollade vi VMA-reprisen och fnissade åt Russell Brand, i skrivande stund lyssnar jag på eh… Macarena.

Och gissa hur många gånger per dag jag hör I kissed a girl?

 

Heja 90-talet!

Ingen Popjunkie-läsare blir väl förvånad över det Aftonbladet skriver: Nu är 90-talet tillbaka.

Gissa om jag håller med? Jag hävdar att 90-talsrevivalen är själva anledningen till allt det här popkulturella bloggandet vi håller på med. Vi som var tonåringar på 90-talet är redan så nostalgiska att vi youtubar Beverly Hills-klipp och diskuterar Rachel-frisyrer innan vi ens fyllt 30.

Vi som befinner oss i mittfåran alltså, Blondinbella och modebloggar står ju för något helt annat. Personligen var jag nostalgisk redan som 20-åring och då var nittiotalet inte ens slut.

 

Hoppas Stormare vinner!

Imperiets sista spelning släpps på DVD – kanske.

 

Sök Snabba Cash-roll online

Produktionsbolaget Tre Vänner rekryterar folk till Snabba cash-filmen via Myspace. Det kommer både att ske traditionella auditions och gå att söka roller online. Ett intressant initiativ tycker jag och jag hoppas det funkar.

Ses vi på söndagens audition?

 

Om du tar skräddaren tar jag dagskassan

butiken har upphört

 

Popjunkiens version av politiska nyheter

Jag läste en krönika i Aftonbladet idag. Den började typ ”för en vecka sedan visste jag inte vem Sarah Palin var”. Och så fnissade jag lite åt att det visste minsann jag, trots att jag inte är det minsta politiskt intresserad.

Varför? Jo, Palin fick ju barn i april och var omnämnd på Celebrity baby blog. Och eftersom min dåvarande chefs fru heter just Sarah Pal(l)in kände jag mig tvungen att tipsa vidare om nyheten. Tadaa – sen var namnet fast i min hjärna.

Apropå namn heter det där barnet förresten Trig. Otroligt fint namn tycker jag.

 

G – som i gättemånga filmer

Man kanske kan säga att det gick lite överstyr där i DVD-hyllan på Åhléns. Jag var där för att köpa G men då den bara kom i tvåpack tillsammans med Stockholmsnatt köpte jag så klart båda två. Och på samma hylla stod modstrilogin (faktiskt fyra filmer) så den slank också med.

Så jag tar mig väl en stor dos stockholmsk socialrealism nu då. Börjar med G.

 

Varför man älskar internet (igen och igen)

En sak som jag verkligen gillar är att googla loss när jag sett klart en säsong av ett tv-program (nu senast Project Runway) eller läst ut en biografi (nu senast den kommande boken om Noice). För hela tiden tänker man ju ”var Victorya verkligen en sån bitch?” eller ”hur gick nu den där låten?” och allmighty internet har ju svaret på det mesta. Testa själva, det finns så otroligt mycket kul arkivmaterial och så den stora Noice-fansiten.

Mer om Noice sen, det är några veckor kvar tills boken släpps. Men just idag ska jag nog köra vidare på stockholmsåttiotalnostalgispåret. Är lite sugen på G känner jag.

 

Dagens positiva tänkande

Om man med nyduschat hår lägger sig i en tandläkarstol ser det annars spikraka håret nästan lockigt ut när man kliver upp igen efter en och en halv timme.

 

Intimacy – Bloc Party

Jag har uppenbarligen suttit under en liten sten de senaste veckorna. Fattar först idag att Bloc Party e-släppt sin nya skiva Intimacy. Den fysiska skivan kommer i slutet av oktober.

Hoppas den är bättre än senaste singeln Mercury. Jag tål den inte. Men som en vän sa kräver Bloc Party ofta några lyssningar innan man hittar hela vägen. Som med ”The Prayer” – en av få låtar (kanske den enda) som jag, J och P alla har i våra iPods. Vi har alla varsin musiksmak.

Bonusfakta: jag tycker det är så sympatiskt att gitarristen Gordon Moakes tagit långledigt för att han och hans fru väntar barn. Stand-in på pågående turnén är Daniel Lindegren (aka Tommy Sparks). Läs t ex hos NME (notera hur jag för en gångs skull inte länkar till Celebrity Baby Blog hehe).

 

Golfnytt om Woods?

En sak jag alltid tyckt varit lite rolig med kvällstidningarnas sportsidor är rapportering som denna: Tiger Woods ska bli pappa.

En nyhet som egentligen hör hemma i Klick tycker jag. Nu kommer den säkert dyka upp där också, men den har ju inget med sporten att göra från första början. Särskilt inte under en säsong då Woods är skadad och inte förekommer i media alls för sitt sportutövande.

Jag reagerar likadant när det skrivs om fotbollsfruar på samma sida som det rapporteras från något friidrottsmästerskap. Jag tänker fördomsfullt att den genomsnittligt Posh Spice-intresserade nog häckar på nöjet och inte granskar notiser inne i Sportbladet.

Här lämnar jag öppet för folk som känner sig träffade och bara hallå jag läser faktiskt sporten fast jag gillar Klick och jag kollar på ishockey också faktiskt.

Uppdatering
Kolla, nu har artikeln vandrat vidare i hierarkin och hamnat på under den tveksamma vinjetten Kärlek & Sex. Där brukar väl inga ”ny bebis”-artiklar ligga annars?!

Jag fortsätter bevaka.

 

Dagens bästa ord

Facebookfamilj.

(Apropå Zink Grill kan jag säga att jag åt där en gång i juni. Jag är fortfarande mätt).

 

Kelly och Brenda

Jag måste titta på den här bilden varje dag. Så himla snygga!

Jag håller annars med Kristian som håller med Diablo Cody men jag vill dra in ett eget exempel. Jag tänker på Degrassi-serien som blev en hit, kanske trots att några av originalskådisarna var med, nu i vuxen ålder.

För jag som inte var målgruppen längre tröttnade snabbt men serien gick ju bra hos ungdomarna. Men sen läser jag på Wikipedia att 40% av tittarna är utanför målgruppen på 13-17 år tack vare kopplingen till de gamla skådisarna. Tji fick min tv-smak alltså.

Här ett två år gammalt inlägg om Degrassi.

 

Heja inomhus!

En kort insikt så här på söndagskvällen. Varje maj-juni brukar jag hajpa uteserveringarna och att sommarsäsongen är på ingång. Men faktiskt är det minst lika mysigt när inomhuskvällarna börjar igen. När det är så kallt ute att man ändå inte har något val – det blir innebar och inneklubb. (Och innebandy höll jag på att skriva men det kan jag inte påstå att jag brukar syssla med).

På en sån kväll kan man t ex trä på sig sina lackbyxor och lite-för-höga klackar och dansa till pophits på Debaser Medis. Som t ex jag gjorde i fredags. Och de kvällar då det inte vankas utgång sitter man numera inomhus och gör inomhussaker som att titta tv eller läsa böcker.

Fina grejer.

 

Glasvegas

Nu var det här innan bloggandets tid men kommer ni ihåg när Andres Lokko kärleksrecenserade The Strokes för sju år sen? Jag minns som igår hur han skrev en lyrisk femgetingsrecension (eller var det sex?) i Expressen och jag kände mig i extremt samförstånd för jag var själv inne i en sån Strokes-period just då. Som resten av världen antar jag (ja, barnen i Afrika också).

I morse tyckte jag mig ana samma sorts brösttoner i samband med hyllandet av Glasvegas. Jag lyssnar och gillar. Utöver de rena rockkvaliteterna har jag alltid varit svag för skotsk dialekt i sång.

Nu kanske nån säger ”åh Belle & Sebastian” men åh så tråkigt säger jag då. Jag tänker mer Aidan Moffat i Arab Strap.

(Men jag gillar inte northern soul).

 

Peka med hela handen

Vecko-Revyns Louise Bratt är nästan en idol (vågar jag skriva nu när jag inte jobbar med henne längre hihi). Jo, jag hade faktiskt en rätt strikt inte-blogga-om-kunder-policy för bloggen när jag jobbade som konsult. Vad som händer nu får vi se. Igår träffade jag nämligen… nej, det får ni inte veta än.

Nåväl. Louise är rolig, smart, kreativ och fantastiskt bra på att göra tidning. Så klart håller hennes nystartade blogg samma kvaliteter. Läs Peka med hela handen!

(Jag föll för den när jag läste det här inlägget. Vi är fler som inte gillar djur).

 

Jag fick tårar i ögonen när jag läste

Luke Perry ska spela in film i Trosa!

 

Elskling

Jag går inte i god för deras tjänster på något vis, jag vet knappt något om dem, men har ni sett vilket vackert namngett företag?

Elskling.

Eller är det för mycket buskis över namnet? Vad tycker ni?

 

Du är vad du light-dricker

Jag läste i Metro i morse (ej på nätet) att det blivit vanligt med light-öl. En testpanel betygsatte olika lightalternativ bland öl och cider.

Tänk så roligt om den här ”trenden” plockades upp av alla hälsocoacher. Att Anna Skipper i Du är vad du äter kommer hem till någon ölhävande, chipsmoffande soffpotatis och bara ”byt ut din sportöl mot en lightvariant”. Nu vet jag för mycket om bantning för att tro att någon skulle förespråka ett lightalternativ men ändå.

Apropå hälsa så gjorde Martin Aagård sin sista radiokrönika i morse, om just hälsa. Otroligt tråkigt, jag har sett fram emot och njutit av varenda en.

 

Sanna Brådings blogg

Dagens måste-läsa! Sanna Bråding har börjat blogga. Bara två inlägg hittills men oj vad jag ska följa.


”Om mig: Upp som en sol och ner som en pannkaka – en blogg om vägen tillbaka, via en liten avstickare i fängelse!”