Popjunkien

Årets.

3 januari, 2009 Kl. 21:33 av 3 kommentarer

Jag spände mig nog lite när jag på nyårsnatten utropade 2008 som ett rockande år (pinsamt ordval, jag vet men jag var slav under skumpan). När Josefine bad mig exemplifiera detta guldår så tog det stopp vid ”jag började mitt nya roliga jobb”.

För när jag ska försöka komma ihåg förra året så känns det rätt mediokert ändå. Mitt nya tillfredsjag har ju med andra år att göra. 2006 blev jag mamma och smal, 2007 var jag småbarnsmamma, glad och rolig. 2008 har jag fortsatt vara allt det där men inte lika intensivt som 2007 (för oh boy vilket år DET var).

Inga direkta konsertupplevelser, inga resor att blogga hem om, nästan ingen shopping, inte så mycket läsning, ingen tv-knarkning, sommarsäsongen blev typ bara Debaser som vanligt osv. Jag tror att en mer sansad bedömning av 2008 än att det ehm… rockade, var att det var ett mellanår, no more no less.

Men lite av det jag gjort under året har jag ju redan skrivit om så klicka här för bloggarkivet.

Två årskrönikor jag gillar men själv inte orkar kopiera:

Skräphögen summerar året i Facebook-statusar (min version skulle förmodligen handla om jobbstress och partykvällar under första halvåret, och jobbroligheter och sjukdomar andra halvåret).

Kinky Afro i vad kulturkonsumtionen kostat honom (min version skulle förmodligen ha musik, tidningar och tv som största poster. Och taxi, för mig är taxiåkandet kultur).

 

Poladroid

2 januari, 2009 Kl. 20:57 av 2 kommentarer

Idag tog jag mig äntligen tid att installera nytt batteri i min Macbook och jag har nu lekt lite med sånt som jag velat leka med ett tag. Som mitt iTunes och Poladroid t ex. Skitrolig!

Här firar Bobo och jag nyårsafton på 70-talet. (Närå, hemma hos Johanna för två dar sen).

DSC00492-pola

 

Ny kanal i din TV!

1 januari, 2009 Kl. 15:50 av 3 kommentarer

Om några timmar börjar det – svenska Comedy Central. Först ett avsnitt South Park. Kl 19.50 visas kvällens höjdpunkt ”The Roast of Pamela Anderson”.

Läs här om vad en roast egentligen är. Mer sånt på både Comedy Central och Kanal 5 i vår.

 

Älska 2008 – 2009 blir bättre

31 december, 2008 Kl. 23:57 av Kommentera

Hörni surputtar. Alla årets-listor man läser säger att 2008 var ett dåligt år men så illa var det väl inte?

Jag älskade 2008, särskilt andra hälften av året. Minus alla sjukor jag hade nu på slutet förstås. Men annars – allt annat! Rockade! Må nu 2009 bara bli ännu finare.

Jag kanske återkommer med en ”Best of 2008″ (som garanterat innehåller något om Kings of Leon) men jag får se.

Gott nytt år.

 

Jag letar fortfarande

31 december, 2008 Kl. 16:20 av Kommentera

Sitter och gör en nyårsplaylist i Spotify och kom på de två låtar jag ständigt letar efter: Kom Kom och Running in the rain med Imperiet. Bloggat om här.

Men nej, de finns inte i Spotify heller. Buhu!

 

Nattbuss tillbaka?

30 december, 2008 Kl. 13:37 av Kommentera

En av de finare grejerna med att följa bloggar i RSS-läsare är att när någon som gjort uppehåll plötsligt är tillbaka får man veta det direkt.

Nu i mellandagarna har en gammal favvo dykt upp igen efter lång tystnad: Nattbuss.

 

Leopard by Blocket

26 december, 2008 Kl. 16:26 av Kommentera

Jag letar en viss sorts sänggavel på Blocket och snubblar över den här.

Ungefär hälften av mig VILL ha en leopardmönstrad dubbelsäng med inbyggd klockradio och spegelvägg. Resten av mig tänker oavkortat på all porr som ägt rum i samma säng.

 

Australia

25 december, 2008 Kl. 17:50 av Kommentera

Här sitter jag och juldagsbiotrånar. Synd att bara femtio procent av de vuxna i familjen C vill se.

 

Jul i dagboken

25 december, 2008 Kl. 09:45 av 3 kommentarer

30 december 1988

Kära dagbok,

God jul i efterskott. För sex dagar sen var det julafton. Jag ska berätta vad jag fick i julklapp. Frimärksalbum, jacka, byxor, skiva, tidningar, skidor, pjäxor och stavar, monopol, gummisnodd, armband och massor av andra saker.

26 december 1990 kl 19:27

Kära dagbok,

Det har varit jul. Jag fick: säng, sängbord, boken ”Berts vidare betraktelser”, skipants, luvtröja, örhängen, 2 st body lotion, parfym, top, trosor, plansch, 2 st videoband, väska, 3 st snoddar, liten porslinsskål och 2 nattlinnen. Allt var väl bra antar jag. Jo! Jag fick en badsvamp och ett presentkort på skiva också.

I april nån gång kommer SUPERGRUPPEN New kids on the block till Stockholm. Dom är världens populäraste (och bästa) grupp. Jag och min kusin ska till Globen och kolla på dem.

 

När jag var tolv

23 december, 2008 Kl. 20:00 av 1 kommentar

Vi kikar lite i min gamla dagbok. Soundtracket finns på Spotify: The diary years 88-93.

10 december 1990
Tidigare ikväll skulle jag lyssna på en låt (”Listen to your heart”) på skiva. När jag gjort det lyssnade jag på ”Cry” en låt på andra sidan av Roxettes LP (där Listen to your heart också är med). Då kom jag på hur bra texten stämmer in på mig:

Why should I cry over you
Why should I cry, cry, cry over you

Just det! Varför skulle jag grina? Senare på kvällen (18:55 ungefär) lyssnade jag på Måndagsbiten på radio och så kom det en låt. Gissa vad den hette? Det kan du inte så jag säger det. ”I’m still loving you” med Scorpions. Asbra!

Den texten stämmer också in på mig. I alla fall refrängen.

11 december 1990

Kära dagbok,

Nu skriver jag igen. Klockan är 17:49 och jag sitter i min säng och lyssnar på ”Still loving you” på band. Jag spelade in den igår. Nu är den slut. Nu!

 

En liknelse

20 december, 2008 Kl. 08:17 av 1 kommentar

När jag har MC-stövlar till kort kjol tycker min man att jag ser ut som Ragnar – Farbrorn som inte vill va’ stor. Ni vet han som ”blir 33 i maj och har 45 i skor”? Ragnar som liten har väldigt stora skor och stövlar.

 

Filmer vi gillade, ca 88-92

19 december, 2008 Kl. 10:17 av 2 kommentarer

Ur fyra st ”Mina vänner”. Urvalsgrupp: jag själv, mina klasskompisar, min syster och hennes vänner.

Moonwalker
Dirty Dancing (förekommer säkert 12 ggr)
Dörti Dansing (förekommer bara en gång)
Pretty Woman
Top Gun
Döda poeters sällskap
No more games – live (en NKOTB-film, förekommer också många gånger)
Pippi Långstrump på de sju haven
Gremlins 2
Drömtjejen
Grease
Polisskolan
Polisskolan 3
Die Hard 2
Kyrkogården
Resan till Amerika

Skulle jag få frågan idag vet jag inte alls vad jag skulle svara (utöver Say anything FÖRSTÅS). Säger som min vän P: ”det beror på om det är du eller DN På Stan som frågar”.

 

Mina idoler 88-93

18 december, 2008 Kl. 17:05 av 7 kommentarer

15/2 1988
Min idol är: Lili & Susie
Min älsklingslåt: Oh Mama

15/4 1988
Min idol är: Många
Min älsklingslåt: Genom Eld, En dag

4/5 1989
Min idol är: Madonna mfl
Min älsklingslåt: Nu tar vi dom!

(Här angav jag också ishockey som favoritsport och avslutade med ett TRE KRONOR ÄR BÄST följt av 34 st utropstecken)

16/9 1989
Min idol är: -
Min älsklingslåt: License to kill, Hold on to the night

8/3 1990
Min idol är: Sinead O’Connor, Depeche Mode
Min älsklingslåt: Nothing compares 2 U

1/10 1990
Min idol är: New kids
Min älsklingslåt: I’ll be your everything

23/3 1992
Min idol är: Ebba Grön, GN’R (sic)
Min älsklingslåt: Don’t cry

21/2 1993
Min idol är: Pearl Jam, Ebba Grön
Min älsklingslåt: One eller Ordinary World

 

När popjunkien var 10 år

18 december, 2008 Kl. 09:47 av 2 kommentarer

Jag har rotat fram fyra stycken ”Mina Vänner”-böcker, tre dagböcker och sex gamla skolkataloger. Samt lite olika porträttbilder och en studiotagen bild på mig när jag var nästan som tjockast i mitt liv. Och gamla uppsatser och ”noveller”. Jag rodnar, skrattar, skäms och får ont i hjärtat om vartannat. Jag ska inte bli så personlig men det är fan för jävligt hur man centrerade sina liv kring förväntningar, redan som tioåring. För att inte tala om de förhatliga tonåren.

Förväntningar som i att vara populär bland tjejerna, omtyckt av killarna, att vilja bli hårfrisörska (sic) eller fotomodell, att ha cendréfärgat hår. Ärligt talat – enligt Mina Vänner hade alla tjejer i min lilla klass cendréfärgat hår. Men tittar man på klassfotona har vi ju allt från råttfärgat (ursäkta, cendré) till mörkbrunt. Eller att jag i alla ovan nämnda böcker tjatar om mitt intresse för dans. Bara det att jag knappt kan minnas att ett sådant intresse ska ha existerat.

Jag har anledning att återkomma till mina gamla loggböcker igen men jag börjar med ett litet Mina Vänner-bidrag.

15/2 1988
Jag vill bli: söt, omtyckt

15/4 1988
Jag vill bli: fotomodell

16/9 1989
Jag vill bli: affärsbiträde

8/3 1990
Jag vill bli: barnmorska, dansös

1/10 1990
Jag vill bli: dansare, artist eller jobba med barn

21/2 1993
Jag vill bli: kurator, präst eller artist

 

+88

17 december, 2008 Kl. 23:04 av 1 kommentar

Äntligen har jag också blivit uppringd av ett +88-nummer. Ni vet de där man inte ska svara på eller ringa tillbaka till för det kostar skjortan när man gör det?

Bara det att jag är så grymt sugen på att ringa upp! Min ringtumme lattjar dagligen på ”ring” på just det missade samtalet. Ska jag våga?

 

Ohly och håret, del 2

16 december, 2008 Kl. 19:14 av Kommentera

Jag sa ju i Resumé att jag är besatt av Lars Ohlys frisyr och än har jag inte hunnit blogga om det. Trodde jag. För det jag skrev för tre år sedan är lika aktuellt nu när de rödgröna presenterat sitt alliansalternativ och syns överallt. Varje gång man knäpper på teven sitter Ohly där med sin rundkammade lugg.

Jag tycker käre Prankmonkey sammanfattar det snyggt: ”vad har han på huvudet egentligen? En död ekorre?”

Men jag har en liten spaning faktiskt och det är att det är tv-stylister som rundkammar hans hår när han är med i offentliga sammanhang. För i en hemma-hos-intervju jag såg häromdagen hade han lite stökigt och knullrufsigt som om han var Ted i ”How I met your mother”. De politiska håren äro outgrundliga.

 

Svenska Comedy Central

12 december, 2008 Kl. 11:09 av 8 kommentarer

Igår kunde vi äntligen berätta om det vi jobbat så mycket med hela hösten: svenska Comedy Central. Att världens största humorkanal kommer till Sverige 1 januari är ju känt sen tidigare men nu kan vi också berätta lite om vad vi kommer visa.

Personligen längtar jag efter stand-upen på lördagarna. I premiärveckan visar vi Dave Chapelle, Chris Rock och Bill Maher. Sen tänker jag också kolla satirtalkshowen Colbert Report som har sverigepremiär hos oss. Bekanta er med Stephen Colbert och hans skruvade karaktär på Colbert Nation.

Andra balla grejer är Californication, Dead like Me, The Office US. Och roasts! Och Sex and the city!

Start 19.00 på nyårsdagen alltså. Perfekt bakisteve.

Snart kommer den svenska sajten. Häng lite på den internationella sajten så länge.

Uppdatering
Nu är svenska sajten live. Kolla tablåer och lite till på comedycentral.tv

Läs också artikeln i Svenska Dagbladet med den oslagbara rubriken Satir, larv och tecknade barn.

Smygtitta på när Pamela Anderson roastas här. Hela programmet sänds 19.50 på nyårsdagen.

 

Själv gillar jag inte kebab alls

10 december, 2008 Kl. 13:47 av 5 kommentarer

Den här nyheten tycker jag är fantasiskt bra PR och jag önskar dem hela landets publicitet som följd. Företaget onlinepizza.se har gjort en pizzarapport som bekräftar det många redan visste, men det är ju aldrig fel med hårdfakta. Söndagar är största pizzaadagen, cola är vanligaste drycken och på nyårsdagen äter vi dubbelt så mycket pizza jämfört med andra dagar. Kolla in diagrammen här.

Och i min hemstad Eskilstuna är favoriten precis som i resten av landet kebabpizzan. En kebabkonnässör i min närhet brukar prata varmt och länge om Eskilstuna-kebabens förträfflighet. Det finns till och med en kebabfabrik där och bland exileskilstunabor här i Stockholm går ibland rykten av typen ”de har eskilstunakebab på den och den syltan”.

 

Leopard by Sweptaways

8 december, 2008 Kl. 20:35 av Kommentera

Jag känner mig väldigt bekväm med Sweptaways pressbild* faktiskt.

Här finns deras Myspace.

* Foto: Jonas Gratzer

 

Settmans fel att Sörmland stod stilla?

7 december, 2008 Kl. 21:41 av 1 kommentar

Igår satt jag på det här tåget. Vad värre är, jag satt bara på det för att lämna av mitt barn i Eskilstuna och sedan ta det vändande tåget tillbaka till Stockholm. En liten nätt tur på två timmar tur och retur. Ett glatt barn hos sin kusin, en glad mamma ensam hemma för att kurera sin öroninflammation.

Nu tog den där turen i stället sex timmar och den innebar tusen jobbiga, svinkalla moment. Ändå är jag inte särskilt sur så här i efterhand. Jag är mest fascinerad av att:

*) Tåget exploderade vilket såg ut som fyrverkerier i mörkret.

*) Ersättningsbussarna dröjde två timmar. Stationspersonalens svar: ”det går inte att få tag på några bussar, alla är uthyrda till Dansbandskampen”.

Och även om jag ryade en del så skulle jag ALDRIG göra som den gnällbälteslönnfeta 35-åring som fullastad med shoppingkassar efter dagens julklappstur till Stockholm ropade ”jävla klimakteriekossa” till en busschaufför. Vad har hon att göra med att SJ:s tåg går sönder?

 
Äldre inlägg
Nyare inlägg