Pang pang
Aftonbladet: Folk går ut och skjuter på sina bilar.
Tillåt mig småle
På den årliga musikgalan Q Awards i Storbritannien tilldelades Oasis utmärkelsen ”best act in the world today”. Ungefär världens bästa nu verksamma band. Läs mer hos BBC och Q själva.
Det här tycker jag påvisar problemet med Q. Det är engelsk pubrock magasinifierad och de kommer liksom aldrig förbi att en nostalgiskt gubbig redaktion och ett gäng lika nostalgiska läsare blickar tillbaka på Oasis som de var då och röstar på dem i olika sammanhang. De vinner ju priser varje år trots att det gått lång tid sedan de var på topp, rimligtvis borde något annat band kunna förekomma i utdelningsledet.
Men kanske är det så att vi i Sverige inte riktigt kan sätta fingret på vad Oasis betytt för engelsmännen?
”ni ar snygga”
Jag vet att det tråkigaste samtalsämnet i världen är ”jag drömde i natt…” men jag drömde en sån sjuk grej häromnatten: jag, Annie, Lisa och Ulla gick och kollade Ryan Adams. Han var dålig och giget lite lamt sådär. Efter avslutad spelning kom han tillbaka ut i lokalen helt ensam och gick runt och spanade och såg moloken ut. Till slut vågade han sig fram till oss och cirklade runt en stund innan han väste ”ni ar snygga” med svengelskt uttal. Sen gick han ut ur lokalen och vi fnissade åt varandra att han minsann var en riktig loser.
Undrar vad DET handlade om. Drömtydning anyone?
Ut med det gamla…
Jag städar hemma. Eller min man städar och jag vimsar omkring mellan tidningshögarna i sovrummet + vardagsrummet och datorn. För det är ofrånkomligt att min s.k. ”städning” bara röjer fram en massa obloggat material.
Vilket får mig att tänka på hur man bäst lagrar sin popkultur gjord av papper. Så här gör jag nu men det är allt annat än optimalt:
Köper/tar med en tidning hem. Bläddrar på ett café, på bussen, mår illa, sparar till senare. Läser lite sporadiskt här och där, i soffan, vid spisen, vid slutet av dan i sängen. Somnar, vaknar nästa dag och vill läsa något annat, glömmer läsa klart det första objektet. Inte konstigt då att jag i morse grävde fram inte mindre än tre nummer av QX, två gamla Nöjesguiden och augusti-Bon från under sängen. Hyllan på nattduksbordet råkade visst bli för full någon gång på sensommaren.
Idoltävlingarnas mest minnesvärda ögonblick
Ja, mer upphetsande än så här har Idol inte varit i år. Snäckan får kritik som han är helt oförstående inför (se minen) och åker sedan ut.
Bild från TV4:s idolsajt.
Två stormcitat
All hausse kring den här stormen gör att jag har jäkligt höga förväntningar på den, måtte den bli så spektakulär som alla förutsett. Oavsiktligt roligast var SVT Text häromdagen när de toppade med ”Ordentligt väder på väg”. That’s right, inga halvmesyrer här inte, utan hederligt, ordentligt väder.
Stormroligast idag var Margret Atladottir när hon konstaterade att ”Nya Gudrun har börjat köra”.
Mats
Jag är mycket glad över att ha åkt samma buss som en legend: Mats Olsson. Han och hans kvinnliga sällskap såg ut som amerikanska turister iklädda kepsar och långa rockar.
(För det är något kallt och osvenskt över kombinationen tunn huvudbonad och tjockt ytterplagg, eller hur?)
”Allt om Pernillas & Emilios romantiska bröllop”
Hur känns det nu, när Emilio blir medlem i familjen?
- Ja, det är han redan. Det här är bara en formsak, men visst är det underbart och jättetrevligt, säger Pernillas mamma, skådespelerskan Christina Schollin.
(Ur Hänt i Veckan nr 21/1993).
From behind?
Det här ska handla om radiohiten ”Miracle” med Cascada. Bandet gör tysk eurodisco och hade i somras en mastodonthit med en cover på ”Everytime we touch”. I samband med detta såg jag att texten på allvar användes som kärleksbevis på flera håll. Bara det är ju roligt i sig. Men sen kom Miracle.
Första textraden går så här:
Boy meets girl
You were my dream, my world
But I was blind
You cheated on me from behind
Jag vet inte vad ni tycker men jag är lite skärrad minst sagt över detaljrikedomen i denna enkla pophit. Inte nog med att pojkvännen varit otrogen, vi får också veta exakt hur han gjorde det. Sliskigt.
Kvällens film
Jag bloggar om mycket av den popkultur jag konsumerar men sällan om film inser jag. Inte för att jag inte kollar utan för att jag tycker det är svårt att säga något om den i efterhand. Som en förklaring till att den senast omskrivna filmen är ”Rumour has it” menar jag.
Sen dess har jag bland annat sett Storm och blivit både imponerad och vettskrämd. Även om jag är en extremt harig filmkollare så var detta något extra. En svensk film som är otäck på riktigt? Wow. Filmen var smart och snygg, även om inledningen var lite väl våldsam och för den delen töntig (huvudkaraktären har en stekarstil som känns minst sagt påklistrad).
Nåväl, min man ringde precis från videobutiken, en vanlig procedur vid filmval i den här familjen. Han ringer och läser från filmernas baksidor och jag säger bu eller bä. Problemet är att jag är rätt picky och liksom rastlös. Klarar absolut inte av actions och thrillers och sånt tjafs. Så gissa om jag kände mig aktivt osugen inför t ex Lucky Number Slevin när jag fick detta kritikercitat uppläst för mig: ”…gängkrig i Tarantino-stil”? Eller årets-tråkigaste-filmplott Syriana?
Just det. Så nu, av mig rätt emotsedd: Capote.
En tv-vecka i maj-93
Vi har redan tittat på vad svensk teve visade för drygt 13 år sedan. Nu har jag lagt in hela veckan – kolla här.
En finsk nyhetsuppläsare
När han pratar vippar skägget.
Lästips
Usch, jag är så himla sjuk. Men måste ändå trotsa vädret och hostan och dra och klippa mig + färga håret. Att säga att jag ser ut som Idol-Snäckan i barret är ett understatement. Utväxten!
Så att ni har något att göra medan jag sippar latte och läser ikapp senaste månadernas skvallertidningar, länktips:
- Jag fortsätter blogga på Grossessan fast jag inte är gravid. Nu senast en mejlintervju med f.d. MTV-VJ:n Kicki Berg som är gravid i åttonde månaden. Läs här.
- Alltid när man behöver en liten pick me up kan man läsa kommentarerna i det här gamla Kinky Afro-inlägget: ”Sveriges fjolligaste hejaklackar”.
- Alex Schulman är ju helt galen. Läs hans blogg här. Någon gång ska jag ta mig tid att summera alla roliga turer kring körkortsbråket. Alex bror: ”Det var Alex idé att vi skulle ta bilen. Jag var mot det. Det är för jävligt att jag ska dras med i hans skit”. Jag måste säga att jag tyckt bröderna Schulman varit rätt onödiga ända fram till deras roliga respons på den här affären.
- Och så var det något mer som jag läste häromdagen och tänkte att jag skulle tipsa er om. Men jag har glööömt, förlåt.
När jag kommer tillbaka kanske jag skriver om gårdagens konsertupplevelse. George Michael ha ha.
De gamla veckotidningarna: Swartling
Borelius-notisen från 1993 gjorde ju succé minst sagt. Här kommer en annan aktuell person i ett inte fullt så scoopartat sammanhang. Peter Swartling som är juryordförande i Idol var under 90-talet känd för två saker:
1) att vara Jennifer Browns pojkvän och
2) att vara den som upptäckte Robyn
Och kolla! Just Robyn och Peter gick sommaren 1995 på filmpremiär (Batman Forever) tillsammans och syntes i ett mingelreportage i Vecko-Revyn. Jennifer Brown nämns självklart.
90-talsquiz på Street
Flämt! Jag skulle göra mig så bra på Street i morgon: 90-talskväll med quiz!
Kombinerad utekväll och releasefest för boken Hånglade någonsin Scully och Mulder och var den lila Teletubbien verkligen gay? På förlagets hemsida kan man ladda ner en PDF med 20 sidor ur boken.
28
Det är en helg av jubileumssort. Jag, Snoop och Elfriede fyller år, Musikbyrån firar 10, SVT firar 50, Sibylla har namnsdag.
Så gissa om det suger att jag vaknade upp med världens hosta i morse? Ska försöka sova mig frisk nu men om det inte funkar måste kvällens firande ställas in buuhuu.
BDB
För att undvika samma misstag som med Ryan Adams-biljetterna häromsistens var jag så beräknande och vuxen att jag bokade, betalade och hämtade ut mina Badly Drawn Boy-biljetter inom ett och samma dygn.
Konstaterade i ett mejl häromdagen att det är mycket 2001 just nu. Jag ska se Badly Drawn Boy, Magnus Carlsons solodebut spelas plötsligt på radion och i en ny blogg (bokmärk!) har kära Annie hittat vårt gamla Londonhus på annons. De har kvar samma köksbord.
Rocktema i Idol
Morgondagens låtlista i Idol är helt förkastlig. Markus ska göra Lenny Kravitz IGEN. Cissi ska skriksjunga ”Nobody’s wife”. Snäckan tar steget fullt ut och gör Pearl Jam och det kan ju inte bli annat än plagiatpinsamt.
Den enda jag är lite nyfiken på är mjuk-Felicias version av ”Jerk it out” med Ceasars. Hon känns så orockig att jag tror det blir bra. Undrar faktiskt om inte hon kommer vinna hela klabbet när fjortisarna har tröttnat på Markus? Ser för övrigt fram emot att fjortisarna ska göra just det, tröttna, så att de dåliga killarna börjar röstas ut innan det är slut på tjejer.
Nåväl, som vanligt kan man titta på repetitionerna här.
Dagens nostalgi: Kreml High
Det har sagts om den här bloggen att jag skriver ur ett 90-talsperspektiv och sällan har väl 90-talet varit så närvarande som de senaste postningarna. Tacominnen, gammalt skvaller, Ebba och Didrik. Nästa inlägg ska handla om Pernilla och Emilios bröllop och det här om Varan-TV.
Resumé skrev för ett tag sedan om en engelsk undersökning som visade att 70-talister har ett sug efter barndomens varumärken. Därför kan vi räkna med relanseringar av gamla favoriter, något som väl ändå pågått ett tag här i Sverige? Det enda exempel jag kommer på just nu är Rocky Road-glassen (vilket kan bero på att jag äter den typ varje dag ha ha).
För mig personligen handlar det mest om att darling Internet fyller på där minnet sviker. Några sökningar och vips har man hittat massa gammalt roligt (som dessutom är lättbloggat). Som Varanteatern t ex.
Många fler varanklipp finns både på Youtube och Bubblare.
Ni kommenterar