Jag har ingen anledning att klaga alls. Förutom den höga luftfuktigheten har dagen hittills varit perfekt: roligt på jobbet, lunchdejt med Bobo och strax utgång, men nyss fick jag ett negativt shoppingbesked som kommer grumla mitt sinne i några minuter till. Så jag bloggar av mig det!

Förra veckan paxade jag en jacka på en skyltdocka på H&M. Kunde inte tro min tur – min storlek, jackan jag letat efter som är slut överallt osv. De sa då att de skulle ringa mig när den var klar att köpa. Och jag som är sådär snäll har snällt hållit mig snäll och har inte ringt och tjatat. Förrän idag då jag ringde och artigt frågade om den möjligtvis var redo. Men då har en gamig jävla kundbrud strippat dockan på jackan och snott den bara en liten stund tidigare (ja, betalat för den säkert, men ändå, klätt av the motherfucking skyltdocka).

Dramat utspelade sig i Brunogallerian för en dryg timme sedan, enligt den trevlige expedit som berättade detta på telefon, och hela personalen har förgävet spanat efter jackan för att förhindra ett köp. (Mja, såå engagerade kan de väl ändå inte vara?) Det värsta är att jackjäveln säkert kommer dyka upp i någon rosa modeblogg inom kort. MIN jacka. Sån tur då att jag redan hunnit tröttna på den. Ha!

När jag ändå håller på kan jag ju offentligt sura över en annan sak också förresten.

Innan gårdagens konsert på Skansen ringde vår barnvakt och var sjuk. Jag undersökte då några olika alternativ, t ex ”ta med sig barnet dit”. Ringde därför till Luger som bekräftade att det var 13-årsgräns pga ljudnivån, inte heller bebisar skulle komma in för att de var för unga, hörselskydd eller ej. Och det är ju inget konstigt i sig, vi känner igen det från t ex förra årets Popaganda och jag förstår att man måste följa förordningarna. Så vi löste det på ett annat, väldigt krångligt, sätt.

Så långt allt i sin ordning… om det inte vore för att konsertområdet sedan KRYLLADE av undertrettons. Jag såg nyfödda, ettåringar, treåringar, nioåringar. Jättebebisar. Vissa med hörselkåpor, andra inte. Men de var där.

Sen är det ju en helt annan diskussion om en ettåring ens ska befinna sig på en konsert, jag är glad att min fina unge fick somna i sin egen säng, men ändå. Principen och inkonsekvensen. Man blir trött!

(Påminn mig om att jag ska skriva den där texten om hur jag upplever mammaskapet i kombination med popjunkieskapet. Vi har ju varit inne på det några gånger tidigare, t ex här).