Hjälp, jag har också börjat träna?!

Så här får man nog inte göra nuförtiden men: jag har börjat träna utan att samtidigt blogga om det. Jag har med avsikt valt att inte göra om bloggen till en träningsdagbok för jag inte vill känna uppdateringsplikt kring det som startade som ett litet experiment. Men det har inte fallit sig bättre än att jag som totalt träningsointresserad på kort tid har blivit helt besatt. Jag som trott att träning inte var min grej!

Min träningsbakgrund är väldigt kort. Jag har gått på lite aerobics, en del spinning, totalt 4 terminer kung fu (om du inte visste det om mig, plats för skratt här:_____________). Min relation till att springa, förlåt löpa, har alltid varit exakt som Rebeckas. Jag har aldrig varit en träningsperson, men jag har så länge jag kan minnas varit extremt avundsjuk på dem som är det.

Men varför verkar det funka just den här gången? Jag kommer på tre direkta orsaker som puttade mig över kanten:

1. Det började med cyklingen. För efter ett drygt år som överalltcyklare känner jag att kroppen nästan vill (?) ha nya utmaningar. Och då måste jag addera något nytt, för sträckan mellan jobb-skola-dagis-hemma 2 ggr om dagen kan liksom inte bli längre.

2. Med småbarnstempo hemma och intensiva karriärssteg på jobbet behöver jag ett utrymme som jag tidigare inte saknat. Men de senaste 3,5 åren har jag jobbat mer intensivt än någonsin tidigare, varit mer framgångsrik än någonsin, samtidigt som jag fött barn utan att vara mammaledig. Och det är rätt slitigt emellanåt: jobbet och familjen tar all min tid. Bristen på egentid har gjort att jag tvingats utvärdera allt: sömn, vanor kring mat och alkohol, arbetsuppgifter, förtroendeuppdrag osv. Till slut återstod bara en enda sak: att lägga till träning.

3. Inspiration från coola bloggmammor som (någorlunda) nybörjartränaren Cecilia Blankens, min vän Anna och proffstränaren Lofsan. De inspirerar mig på olika sätt. Anna och Blankens som ett bevis på att man som otränad trettioplussare kan komma i form, det är inte för sent. Lofsan som träningsproffs som förstår mammakroppen och ger de allra bästa tipsen genom sina videotutorials.

Så när en kompis spontanfrågade om jag ville följa med henne på Xtremefit så hörde jag mig själv säga ja. En träningsform som kanske inte är exakt anpassad för otränade småbarnsmammor, och ibland är rätt hänsynslös, men den har visat sig vara ruggigt effektiv ändå.

Exakt hur ska jag berätta när jag är klar med pågående utmaning. Ni kommer inte tro era öron!

Dela: