Popjunkien

Kött som tårta, mat som inte sopor

Det här inlägget ska handla om två områden där jag bestämt mig för att försöka förändra mitt beteende: matslöseri och slentrianköttande.

När man är en del i en barnfamilj är det oundvikligt att fÃ¥ ont i magen över de mängder mat som lagas och ratas och slängs. 3-Ã¥ringen typ tittar pÃ¥ en macka och sedan bara ”jag är mätt”. Köper vi en limpa sÃ¥ gÃ¥r minst hälften rakt ner i soporna av anledningar som är fler än den här bloggen är lÃ¥ng.

Och efter köttskandalerna den senaste mÃ¥naden har jag tänkt extra mycket pÃ¥ de mängder kött som ingÃ¥r i slängaekvationen. SÃ¥ halvfabrikatförsvarare jag är finns det ingen rimlighet i att servera köttbullar som är blandade av oklara ingredienser innan de fraktats omkring över hela Europa för att slutligen nÃ¥ vÃ¥ra tallrikar. Eller i 3-Ã¥ringens fall – sophinken via tallriken. Stackars hästar.

PÃ¥ helgerna vallfärdar mÃ¥nga till Stockholms mest populära kebabställe här i Ã…rsta. De är kända – har rentav som säljargument – att man fÃ¥r jätteportioner när man äter där. MÃ¥nga stammisar vet detta och har som rutin att beställa 1 (!) tallrik till hela familjen, eller ta med sig resterna för en matlÃ¥da nästa dag. Men mÃ¥nga, mÃ¥nga som är där orkar en tredjedel av sin mat och slänger resten. Jag kan inte ens föreställa mig hur mycket fräsch mat som dumpas i deras sopor vareviga dag. Jag själv har börjat undvika att gÃ¥ dit för jag tycker hela grejen är sÃ¥ sorglig, att det anses positivt att fÃ¥ mer mat än du kan äta upp. Att vi betalar för att fÃ¥ slänga mat?!

Det jag vill komma till är att jag mer och mer ser till att göra tydliga val när det gäller matkvalitet och matmängd. Jag har slutat slentriankötta och väljer oftare vegetariska alternativ. Vi är också bättre än någonsin på matlådor och framförhållning med den mat vi köper.

Återstår att se om vi kan lära 3-åringen lite mathyfs också, men jag misstänker att det är som med mycket annat, en fas helt enkelt.

Två länktips som fått mig att reflektera mycket över köttet:

Nina Åkestam om kött som tårta.

Johanna Koljonen om att tygla köttets lustar.

#blogg100

Dela: Facebook  Twitter 

Kommentera