Ett val som inte är ett kval
Det bästa med att vara vuxen* är att man kan välja själv. Vill jag äta ostbågar till middag så gör jag det. Fast jag kan i och för sig inte välja allt, som att låta bli att betala räkningar, det måste ju göras så man inte blir föremål för Lyxfällan. (Ärligt talat, hur tänker folk som gömmer räkningar under sängen?)
Nåväl. Idag har jag gjort en annan typ av val. Jag har valt bort något roligt. För trots att jag rätt gärna vill gå på Bruce Springsteen så känner jag att jag inte orkar. Tempot är för högt just nu, det enda jag vill göra efter avslutad dag är att åka hem och leka med mitt barn, kolla En spricka i kristallen** (och säkert smygjobba lite). Så då gör jag det!
* av många, många saker som är bra med att vara vuxen. Vuxenheten rules! Ska återkomma i ämnet när jag till slut skriver om Säkert! på Cirkus.
** i senaste Rodeo skriver Björn af Kleen intressant om ”En spricka i kristallen”. Råfina bilder också, tagna av ?? (jag får uppdatera sen, har inte tidningen framför mig) och hinner inte ladda ner pdfen heller. Jag valde för övrigt att närvara vid Rodeo-releasen i fredags, det var det värt.
Men hur kan man skippa bruce??!!?? ge biljett till mig eller ännu hellre till min kära pappa som ligger hemam o gråter för att han inte får gå.
tråkigt att ni inte fick biljetter!
Det var faktiskt inte alls svårt att skippa, jag trodde att jag ev. skulle ha ångrat mig idag men jag har inte ens tänkt på det. Men jag var tvärtom glad för att jag inte hade orkat gå dit och popvänta i en timme på en försenad konsert. Jag var inte på rätt humör helt enkelt!
(och eftersom biljetten inte var min från början skickade jag den vidare i väntelistan).