När google-snok slår tillbaka
Eftersom jag inte har någon som helst spärr inför vad jag delar med mig av delar jag härmed med mig av en pinsam sak jag råkade ut för igår. (Bloggen har varit väldigt jag-centrerad på sistone, har ingen förklaring till varför).
Jag fick bra telefonkontakt med en kille på ett företag jag jobbar med. Så jag gjorde som jag så ofta gör i sådana, och andra, sammanhang: jag googlade honom. Häromdagen var jag hos dem för möten och sånt och vi började prata om våra hobbies och jag nämnde mina bloggar. Vi tittade lite på dem och han sa ”jag har också en sajt”. Böjde sig fram över min dator och började skriva www.s… Och gissa om jag redan hade varit inne på den sidan och gissa om min browser mindes detta? Han såg det inte, men osmidig som jag är blev jag så nervös över att mina gamla snoklänkar flashade på fönstret så jag var tvungen att kommentera det.
”Jag har uppenbarligen redan koll på din sida…” mumlade jag och han var uppenbart förvånad och road. ”Googlade du mig innan du kom hit?!”
(Obs! Situationen var inte fullt så internet-geekig som det framstår nu. Det var mer ett snack två vanliga människor emellan).
Åh gud, åh gud, åh gud.
skämsigt! :)
Man kan tycka att datorn kunde uppvisat lite finkänslig minnesförlust i sådana situationer. Men inte då!
haha, ”min bäste watson, det interssanta var att hunden INTE skällde”
jag har nästan varit med om det, men från den andra personens perspektiv. jag och min flirt (vid hans jobbdator) satt och googlade ALLT och ALLA (inklusive hans namn), utom mitt namn. det var han som höll tangentbordet och jag är 99 procent säker på att det var av denna anledning. han visste att börjar han skriva mitt namn i google-rutan kommer hela mitt namn upp och han är avslöjad.
Vadå? Man googlar folk. Jag tycker nog inte ens det är pinsamt. Så pinsam är jag.
Självklart Googlar man på folk innan man ska på möten.