Hemvändarkväll i storstan?
Nu när alla vi inflyttade åker hem till våra hemstäder för julfirande undrar jag över följande: finns det hemvändarkvällar även i Stockholm (och andra storstäder)?
För i de mindre orterna runtom i landet är det alltid hemvändarkväll på Statt eller motsvarande den 25 december. I Eskilstuna är kvällarna dessutom två i rad eftersom den traditionsenliga Pipaluck-galan hålls den 26:e. I vissa städer måste man köpa biljetter tidigt för att ens komma in.
Jag gissar att en sånt koncept inte håller i Stockholms nattliv där utbudet är så mycket större och klubbar öppnar och stänger hela tiden. Hur vet man då vart man ”ska” gå efter en massa år borta?
(Och nu menar jag inte hurvida man går/vill gå/inte vill gå utan hemvändarkvällen som fenomen: vänder även storstadsbor hemåt?)
Enligt min erfarenhet existerar inte fenomenet ”Hemvändarkväll” i Stockholm.
nej. detta fenomen existerar inte i stockholm.
kanske för att man ändå springer på gamla klasskompisar och
sånt på stan ändå lite då och då…?
Jag intervjuade Montt Mardié för någon vecka sedan. Han är ur-stockholmare, och eftersom han ska spela på Pipalucken ställde jag den där frågan till honom. Han svarade att det inte fanns någon sån tradition i Stockholm, och påpekade dessutom att julen är den tråkigaste gå-ut-helgen i stan eftersom alla bra människor i Stockholm är de som inte kommer därifrån, och de är ju hemma i sina småstäder över julen. Lantisar rock!
Hej, nej, vi stockholmare har ingen sån tradition att gå ut på julen. det var först när jag blev stor nog att fatta att det fanns folk som inte kom från Stockholm som jag insåg att juldagen är värsta tunga festdagen…
Alltså, jag vet inte om det är hemvändarkvällar i den meningen, men visst finns det gåutijul-traditioner i Stockholm också. Som Tranan den 23 och Kvarnen på julafton. Men jag är ju lantis så jag har aldrig varit där.
Åh, juldagspartyt är det roligaste. Fast jag inte ens är en hemvändare utan en kvarstannare så är det årets mesta fest.
Jag brukar träffa mina hemvändande utlandsboende kamrater på något beständigt ställe den 23:e, det brukar passa bäst. Tranans julfest som Isobel nämner är något av en institution i sammanhanget.
Sen brukar det vara speciella ”events” på juldagen eller annandagen. Det går ut på att man låtsas som att nån väldigt cool nattklubb från någon storstad, flyttar sin verksamhet till Sthlm för en natt, och att det är något speciellt. Vad som är speciellt är egentligen bara att det inte är lika massiva köer, och fler som man känner som är ute. Så ärligt talat måste jag säga att några av mina roligaste utekvällar har inträffat just i jultider, trots att det inte är samma typ av ”homecoming”-ladd.
Utbudet finns, men inte den där småstadspeppen att alla går till samma ställe, betalar 300 spänn i inträde och diskuterar vad som hänt sedan man tog studenten.
Jag är född och uppvuxen i sthlms norra förorter och jag blev i år informerad om att det finns en tradition av att alla förortskids samlas på den lokala krogen den 25:e i sann hemvändaranda, så visst finns det även i sthlm (själv får jag klåda av tanken på min barndoms förort och eftersom jag inte firar jul i den trakten avstår jag glatt och tacksamt från att behöva frottera mig med obehagliga barndomsminnen och folk jag varken gillade då eller nu).
Men visst finns det gå-ut-traditioner i sthlm! Zombie Bar den 25:e brukade vara en bisarrt och omåttligt roligt, Kvarnen är kul (eller, kul och kul, intressant på det dr sättet som bara kvarnen kan vara halv tre på söder) och om man saknar alla de som har åkt hem till landet över jul så kan man alltid trösta sig med de som kommit till shtlm utomlandsifrån för att fira.