Delfinkampanjen
Jag har länge velat blogga om masshysterin kring delfiner och nu i veckan har medierna rapporterat om en händelse som drar upp detta till ytan. Jag anser att den unisona delfinkärleken är orimlig, och extra mycket så när världen nu protesterar mot grym delfinjakt i Japan. På den här länken finns protestlistan.
Saken är att sådana här uppbåd enbart förekommer när det handlar om söta, goda eller förhoppat goda djur som sälar eller delfiner. Jag har aldrig sett ett sådant massengagemang kring fula eller farliga djur som t ex ålar eller skalbaggar.
Precis som hajpandet av choklad (”det är ju bara sååå beroendeframkallande… typ bättre än sex, fniss fniss”) är delfinkärleken till störst del en tjejföreteelse. Delfiner anses vara det mesta: gulliga, starka, söta, kloka etc. Fast de egentligen är rätt creepy!
Självklart tycker jag också att det är otäckt med inhuman slakt men jag tycker att fula djur också förtjänar proteststormar. T ex kräftor (som ju kokas levande) eller råttor (som ju giftmördas mitt på blanka dan i Stockholm). Eller alla miljontals myror som massakrerats av dagisbarn beväpnade med pinnar. Är ni med om jag startar ett upprop?
Jag är med, fast bara om det handlar om djur med någolunda intelligens, alltså, inte myror eller skalbaggar. (Även om det ju lobbats en del för dem i diverse tecknade filmer).
Jag tycks vara den enda i världen som avskyr delfiner. Otäcka, obehagliga, opålitliga lömska djur! Inte ens min tandläkare missar ett tillfälle att ta upp min delfinavsky med något slags underton av ”oh-vad-charmerande-konstig-du-är”. Hade jag däremot ogillat skalbaggar hade ingen brytt sig (nu ogillar jag i och för sig skalbaggar också, men det är en annan historia).
Det betyder för all del inte att jag tycker man ska plåga och slakta dem på grymma vis. Eller några andra djur, eller människor, eller levande varelser i största allmänhet heller.
Hej R,
När jag läste detta inlägg nickade jag först gillande åt början för att mot
slutet missnöjt skaka på huvudet.
Tycker du inte att det är rimligt att man känner mer för djur som Flipper
the Dolphin än Gertrud ål?
Är det din allvarliga mening att ditt hjärta bankar lika hårt för en myra som för en hund?
Jag har svårt att tro dig….
Mvh /G
Att bry sig mer om delfiner än om ålar är väl ungefär som att bli mer bekymrad om hundra norrmän dör i en båtolycka än om tusen kineser dör i en översvämning. Inte logiskt, knappast nobelt men rätt så mänskligt. Det är så de flesta av oss är funtade. På samma sätt väljer de flesta ett eller några områden vi ömmar för – det blir för mycket att tänka på alla katastrofer samtidigt. Men jag skriver gärna på mot kräftors kokning! Myrorna känner jag inte att det går någon större nöd på, då är det mer synd om dagisbarnen.
Måste protestera. Choklad är ju asgott!
niccosick: Ja, men grejen är ju hajpen kring det, inte smaken i sig. Det finns mycket annat godis som också är gott, men ingen säger typ ”åh, ska ha en riktig tjejkväll och bara FROSSA i gelehallon… Jag vet att man inte borde, men gelehallon är ju bara så himla gott”, osv.
Angående myror så kan en anledning till att folk inte riktigt bryr sig lika mycket som om delfiner vara att de ju, liksom flugor och andra insekter, inte kan känna smärta. De har ju inget centralt nervsystem som vi har. Men råttor däremot!
Gurkis: nej, självklart inte. Tycker bara det är en rolig tankeställare och jag kom inte på fulare djur än så. Jag AVSKYR t ex råttor och den där bruden som bor i en lägenhet med 22 råttor och har vänt sitt dygn för att passa råttornas är nog ett exempel på det absolut sista jag skulle göra om jag så fick en miljard tuggummin i betalning. Men i grund och botten tycker jag som Kristin här ovan – man ska så klart inte plåga ihjäl någon alls.
Och som Anna så vist påpekade ang. myrorna; det är dagisbarnen det är synd om. Jag ska plita ihop ett upprop om dem också så småningom :)
niccosick: choklad är supernajs, men det förekommer ofta något sorts koketterande kring just choklad, och precis som SW skrev sällan om andra typer av snacks och godis.
länk till artikel om råttbruden: http://www.expressen.se/index.jsp?a=127503
(Varning för råttor!)
Den länkade DN-artikeln var ju störtskön! Apropå ingenting skriver artikelförfattaren att råttkillar som inte hittar kvinnliga partners försöker para sig med andra råttsnubbar. Eh. Jaha. Undrar stillsamt om det sker i samtycke?