Tacos, om kidsen själv får välja
Coop har genomfört en stor undersökning om barns matvanor och jag tänkte stanna vid resultaten om favoritmaten. Topplistan lyder som följer:
1. Spaghetti med köttfärssås
2. Tacos
3. Kyckling med ris
4. Pannkakor med sylt
5. Lasagne
6. Korv och makaroner
7. Pizza
8. Köttbullar och potatismos
9. Korv Stroganoff
10. Blodpudding med lingonsylt
Nu ska jag inte vara en såndär 27-årig bittertant som bara ”när JAG var liten fanns minsann inte tacos och så gick vi barfota i snön för att komma till skolan” men svenska tacos FANNS ju faktiskt inte när jag var liten. Jag minns när tacos gjorde entré i mina barndomshoods i början av 90-talet någon gång. Tjejerna i klassen var bjudna på tjejfest och jag kunde inte gå. På måndagen efteråt pratade alla om den coola maten som serverats och jag visste inte vad de menade. Precis som när samma tjejer några år senare sjöng med i texten till To be with you med Mr Big innan jag ens hade hört den. Jag kände mig mycket ohipp minst sagt.
Hade man frågat oss vilken mat som var godast så hade hamburgare vunnit en jordskredsseger. De dagar vi fick hamburgare i skolbespisningen (en gång per termin) var det en ätfest. Dennis och Micke åt typ 11 stycken var. Trots att ”hamburgarna” var samma som när vi fick pannbiff och endast serverades med torrt bröd, ketchup, senap och bostongurka. BARA.
Nåväl, andra maträtter som gjort entré i Sverige under min livstid och säkert kommer räknas till ett sorts basutbud i framtiden: caffe latte, ruccola (senapskål!), halloumiost, couscous, alkoläsk.
Har ni fler förslag?
pesto, tror jag. det är väl redan en klassiker i var mans kylskåp? och jag är relativt säker på att det inte fanns när jag var liten. iofs är jag inte så stor nu heller, men ändå.
sushi? känns redan svår att inte föreställa sig.
men är ciabattan redan död?
och det är coola kids som diggar korv och makaroner bättre än pizza.
Men hallå! Jag är uppvuxen med en mamma som syltade, saftade, bakade bröd OCH stickade tröjor! Jag hade aldrig Skogaholms limpa eller O’boy på utflykterna utan hembakt surdegsbröd med hemgjord apelsinmarmelad! Jag hade inte Kalles kaviar utan den andra, skitäckliga kaviaren med STORA romkorn, bläää! Jag fick inte korvstroganoff hemma förrens jag var 19 år typ, så jag hade en hel del att ta igen när jag flyttade hemifrån, då gav jag mig in i snabbmats djungeln med friska tag. Så i min barndom var det ganska mycket som inte fanns…
vi hade något som dom kallade för göteburgare i skolan som var som en hamburgare men iställed för biffen så var det falukorv, serverades med bröd, ketchup, senap och mos. bästa sättet att äta på var att ha moset i själva göteburgaren, som en hamburgares halv special antar jag.
jag kommer ihåg att tacos var min favvorätt när jag växte upp, tror jag åt det första gången när jag var sju och jag är ju ett helt år äldre än dig så tycker det verkar konstigt att du inte hade hört talas om det förrän långt senare. vi hade tacos varje fredag eller lördag, som festmysmat. ibland blev det fondue. det känns som det var ett 80-talsfenomen som liksom sakta men säkert dött ut.
skulle vilja hylla alla vego-produkter som finns nuförtiden, quorn är ju helt fantastiskt!
vi hade också de där falukorvsburgarna, men hos oss hette de parisare om jag minns rätt. men storstad som storstad antar jag :)
Vi fick inte heller tacos förrän sent, jag är född 1980 och åt det nog inte förrän i slutet på 90-talet känns det som?
Det lustiga är att jag har ungefär samma favoritmat som ungarna.
En helt annan sak: kul när producenten i 100 höjdare spelade ”oh i like it” på orgeln i gårdagens program. Tänkte genast på ifall det är du som berättat att han var med i the creeps..
Damnit! Du skriver bra. Jag måste börja läsa, absolut säkert! Och flingsalt är väl ett fenomen som kan te sig rätt lustigt. Dessutom är det banne mig klockrent att du visar hur Håkan från E&D ser ut idag. tack :)
åh, jag fick tacos när jag var på besök hos min coola moster i göteborg, nån gång runt 1992 kanske. ritade sedan en fin bild på en taco i min dagbok, och fösklarade ingående vad man hade i och hur man åt den. sen berättade jag om upplevelsen för hela klassen när jag kom tillbaks!
vår fredagsmysmat var lövbiff med pommes och påsbearnaise.
förresten, vi fick DRESSING till våra ”hamburgare” i skolan! och mos också. dock fick man bara ta ett bröd och två kött var, så det blev inga vidare ätfester på min gamla skola ändå.
Det fick bara kallas ”burgare” i vår skola pga. bristen på kött i … Parisare är ett norrländskt fenomen och finns på de flesta hamburgesyltors meny norr om Ö-vik än idag.
Jag är inte förvånad att pizza inte kvalar in högre. Jag var inte alls förtjust i pizza som 3-10-åring. Har märkt samma tendens bland många juniorer nuförtiden också. Margarita kan slinka ner, men en mafioso? Glöm det. Varma mackor äter de dock med god aptit …
Nytt i varudisken:
Smaksatt mineralvatten
Frysta wokgrönsaker (lagade nån asiatsikt hemma -87?)
m
På Djurgårdsskolan i Eskilstuna gick faluburgaren under namnet Sméburgare. Lite väl fräckt förstår jag nu när jag ser att fenomenet existerade även på andra platser. (Eskilstuna = Smedstaden)
Jag kan inte minnas att vi någonsin hade olivolja hemma när jag var liten, bara matolja. Men det fanns väl antar jag.
Men en sak som har förändrats är väl yoghurtutbudet. Jag minns när det bara fanns hallon, jordgubb och skogsbär och i en fetthalt bara. Eller är det min mammas dåtida köpvanor som förleder mig?
Bästa stunden på Bamba i Vittangi: tonfisksås och ris. Varje gång en fest! Och minestronesoppan för då fick man pyttelite ostkaka.
Parisare finns på följande ställen i Stockholm:
Restaurang Löwenbräu på Kungsholmen
Grillen vid Medborgarplatsen vet ej vad den heter
En av grillarna på Hornsgatan, den närmast Marie Laveau
Korv-Ingvar i Solna
I loove parisare, min favvogrillmat alla kategorier.
Tacos kom mycket sent till norrland, det var i sena tonåren vill jag minnas. Vår mysmat var varma mackor och senare smörgåstårta. Mamma gjorde egna med små polarkakor så alla fick varsin miniatyrtårta.
Kebab är ändå relativt nytt, det fanns ju inte när jag var 10 år typ, kom nog lite senare. Och Langos var ju värsta festivalmaten ett tag, nu finns ju det lite varstans. Andra ostar än halloumin är också nya, iaf om man är norrlänning – fetaost och mozzarella t ex. Nu pratar jag sett över en 20-årsperiod visserligen. Sådana saker som kräftstjärtar har ju också dykt upp, förr fanns bara frysta färdigskalade räkor. Fast jag inser nu när jag skriver att jag är helt fel person att besvara den här frågan, uppväxt i Vittangi och Stockholm eller någon annan större stad söderut är nog inte riktigt samma sak.
såna där chiabattabröd, de måste ju vara något nytt inom kafésfären i alla fall! eller?
vi hade blodpuddingskrig. för det var väl den SÄMSTA rätten. finns det fortfarande kvar.
I min skola var Göteburgare en hamburgare med en panerad fiskbit i. De med falukorv hette Faluburgare. Kommer ihåg att man alltid la potatismoset i burgaren och så det där äckliga torra brödet som var halvtinat *ryyyys*
Apropå Parisare, så brukar vi ha det som ”fredagsmys” (ett arv från min makes familj) men då är det alltså stekta franskbrödskivor med köttfärs på ena sidan, supermycket svartpeppar ska det vara, sen äter man med ketchup på och en tomatsallad.
Chipsen! Jag är född 1980, och fick bara chips på nyår och midsommar. Sorterna man kunde välja på var lättsaltade och dill, möjligen fanns grill också. Jag minns när sour cream & onionchipsen kom, det var stort. Och det fanns inga jävla 300-gramspåsar!
På min dotters dagis serveras t ex Quinoa och bulgur – det tycker jag känns rätt modernt!
På topplistan – gud det här tjatar jag jämt om – i Norrland, eller i alla fall Skellefteå, fick vi semlor till lunch på fettisagen. Man fick beställa i förväg hur många man ville ha – typ 2-3 blir en lagom lunch ;). Minns fortfarande barndomarnas totala semmel-frossa med förundran och glädje.
Herregud, har alla här växt upp på landet? Jag är född 1975 och nog har jag ätit tacos så länge jag kan minnas. Souer creme chips fanns visst bara det att dom inte hette souer cream (dom hette gräddfil om jag minns rätt). Snacka om att det pågår en skrämmande historieomskrivning på den här sidan!
Senapskål!! Ha ha, hade inte en aning om att det fanns ett svenskt namn för ruccola! Jag skall hädanefter alltid använda den svenska benämningen (”En senapskålspizza, tack!”)