Popjunkien

Diggiloo, digginej

Kolla, Richard Herrey söker jobb!

Vilket skulle kunna funka som en perfekt ingång till ett långt inlägg om hur osympatisk den mannen verkar. (Nej, jag känner honom inte och har aldrig träffat honom, men inte sedan 1984 har jag tyckt han verkat ha något sympatiskt att erbjuda). Men nu har jag för fasen glömt allt bra stoff! Förutom det där supergamla ryktet som man kan hitta om man googlar hans namn.

  • Jag har frÃ¥n en säker källa hört en annan söka-jobb-relaterad grej: för ca tio Ã¥r sedan sökte han jobb pÃ¥ ett ställe och använde en fras i stil med ”jag är killen i de gyllne skorna sÃ¥ ni mÃ¥ste fÃ¥nga mig snabbt innan jag springer iväg”.
  • Sen sÃ¥g jag honom pÃ¥ morgonteve i vintras, där han sjöng en lÃ¥t som hette ”Jag är kung” och hÃ¥nflinade in i kameran och som tittare kved man tyst och önskade att nÃ¥gon förklarad hur osmickrande det är med hybris.
  • Och varje gÃ¥ng jag ser honom tänker jag pÃ¥ en konsertrecension som en chockad Anders Nunstedt skrev för ca fyra Ã¥r sedan. Det handlade om hur Herrey körde ett homofobiskt och bonnigt mellansnack i en för övrigt oengagerad konsert. Minns jag rätt fick den en överkorsad geting i betyg.
Dela: Facebook  Twitter 

4 kommentarer till Diggiloo, digginej