Popjunkien

Lasermannen och cigaretterna

Såg Lasermannen igår och tycker att känslan som förmedlades var exakt lika skrämmande och hemsk som i boken av Gellert Tamas.

Däremot stör jag mig lite på att det alltid röks så mycket i svenska produktioner som denna. Jag är ingen rökmotståndare alls, tvärtom, men det känns som ett uttjatat grepp när ett gäng poliser (alla män med grå ansikten) sitter i sina pullovers och kedjeröker. Alla i programmet (särskilt poliserna) rökte hela tiden och överallt och riktigt sååå utbredd har väl rökningen aldrig varit i Sverige? Hade de ett problem att lösa tände de först en cigg. Skulle de peka så gjorde de det med hela handen med en cigg fastklämd ytterst mellan fingrarna.

Här är två av rökarna.

Dela: Facebook  Twitter 

3 kommentarer till Lasermannen och cigaretterna

  1. Helena skriver:

    Jag reagerade på det med. Det kändes inte så rätt i tiden heller. Jag var 14år -91 och minns att rökrutorna och rökrummen hade plockats bort från skolorna t ex. Mina och kompisarnas föräldrar rökte väl hela bunten, men inte inomhus.

  2. karin skriver:

    i tillbakablickarna till 70-talet så röktes det ju rätt friskt överallt, men det kändes autentiskt. på den tiden satt man ju i såväl kontorsstolen som flygplanssätet och blossade. sen tänkte jag faktiskt inte på hur rökningen skildrades i 90-talsscenerna…

  3. Daniel skriver:

    Vilket gnäll. Jag såg flertalet scener med poliser där de INTE rökte.

Kommentera