Popjunkien

Levis falnande monopol

Ett av de första föredrag jag höll under skolåren var ett tre minuter långt anförande om jeans på engelskan i gymnasiet. Det var stolpar som beskrev storyn om den blå byxan från Levi Strauss fram till nutid och jag tror att det var där någonstans mitt intresse för jeans började. Jag har under långa perioder burit andra byxplagg än jeansen men tycker ändå att det är blåjeans man kommer tillbaka till efter otrogna perioder i chiffongkjolar eller flanellpyjamasbyxor eller whatever.

Därför tyckte jag att Svenskans artikel om storsäljarna bland blåbyxorna var så intressant. Det faktum att Lindex, H&M och KappAhl säljer mest jeans i landet är inte så förvånande med tanke på att de är störst på allt men däremot var det sjukt intressant att ta del av skillnaderna i Levis popularitet nu och då. I början av 90-talet hade Levis 25% av jeansmarknaden medan man har ynka 4% idag.

Jag har i andra forum varit djupt engagerad i frågan om de tunna nästan papperslika levisbyxorna som jag dyrkade under tidigt 90-tal och på den tiden var ju Levis de enda märkesjeansen man brydde sig om. Nu är märkena fler och Levis känns inte alls lika intressanta. Personligen ogillar jag Levis för att fickorna är ganska fula men jag är heller ingen denimsnobb. Majoriteten av jeansen i min garderob är från H&M och jag misstänker att den jeansjakt som jag sysselsatt mig med i några veckor nu kommer att sluta med ytterligare ett par H&M-jeans inom kort.

Dela: Facebook  Twitter 

1 kommentar till Levis falnande monopol

  1. Sara skriver:

    Världens bästa jeans är i alla fall mina mörkblå stretch-Wranglers med en urgullig dragkedja över myntfickan och superlåg midja. De var svindyra, men de absolut bästa paret jag någonsin ägt (vilket inte är få).

Kommentera