Popjunkien

Matshoppingen i London

Eller ”om du undrar varför jag vägde 20 kilo mer när jag bodde i London än jag gör nu”.

Jag brukar ibland summera mina London-resor i små popkulturspaningar här på bloggen men i takt med att jag åker mer och mer sällan, och gör färre och färre saker när jag väl är där så har jag inte så mycket att blogga hem om.

Som jag konstaterade för ett tag sedan börjar det bli så längesen jag var där regelbundet att jag bara känner igen hälften av tabloidkändisarna. Och trots att jag läser engelska musikpressen varje månad känner jag mig så avskuren från allt det där på nåt vis. Och jag sörjer det inte.

Nåväl. Det viktigaste att blogga hem om efter den här resan är därför min rituella tur till supermarketen. För om det är något jag är svag för, förutom engelsk litteratur, engelska tidningar och engelska gitarrband, så är det att shoppa mina matfavvos på plats i England.

Pga platsbrist fick jag besinna mig något men tog i alla fall med mig följande måsten hem:

Kellogg’s Fruit n Fibre – guds gåva till flingan. Den är så GOD att jag känner mig som en knarkare när jag tar skål två och tre till frukosten. Mmm. Bara att skriva om den gör mig sugen. (Måste ätas med mjölk).

Crumpets – en sorts blandning mellan pannkaka och frukostfralla. Rostas i brödrost och dränkes i smör.

Mature cheddar – för att engelsk lagrad cheddar är skära-med-kniv-och-äta-stora-bitar-vid-köksbänken-innan-läggdags-god. Bäst i snaskform, sämre som tillbehör på frukostmackan.

Godis från Natural Confectionery Company – gummigodis från Australien från början. Kan också köpas på ICA Årsta, men det är ju inte samma sak som Waitrose.

Ett storpack Hulahoops som är min mans engelska favoritsnacks (min är blå Doritos).

Två kaksorter, som ibland också kan köpas i Sverige, men igen: inte samma saaak. Engelskt shortbread och chokladöverdragna Digestives.

Och så lite härlig halvfabrikat på det: burkar med Thomas Tåget-pasta i tomatsås. Min son gillar det knappt men det har blivit vår grej. Jag köper ofta hem olika snack packs och miniformat – det finns jättemycket torkad frukt i barnportion t ex – och just thomaspastan har fastnat i hans medvetande som engelsk. Vilket den ju faktiskt är. Säg den maträtt som inte finns i en konservburk där borta.

Dela: Facebook  Twitter 

1 kommentar till Matshoppingen i London

  1. Cecilia skriver:

    En aning popkulturskadad läste jag ”thomaspåstan” och förstod inte alls! #internetgenerationen

Kommentera