@lovelybutton

Jag har egentligen som princip att inte blogga eller twittra om Twitter, tycker hela den där metadiskussionen kan bli rätt tröttsam, men det här tyckte jag var sÃ¥ kul att jag gör ett litet undantag. Conan O’Brien, som i skrivande stund har 602 000 followers, har bestämt sig för att följa en slumpvis utvald person pÃ¥ Twitter. Den utvalda, Sarah Killen med alias @lovelybutton, gick frÃ¥n 3 followers till fler än 16 000 pÃ¥ bara nÃ¥gra timmar och har pÃ¥ mindre än en vecka överösts av gratisprodukter frÃ¥n företag som vill sola sig i O’Brien-glansen. Men fatta prestationsÃ¥ngesten när en världskänd komiker väljer ut dig som musa – mÃ¥ste vara sÃ¥ sjukt svÃ¥rt att uppdatera efter nÃ¥got sÃ¥nt.

Jag själv twittrade om det och undrade om inte Annika Lantz borde göra något liknande. För er som inte vet brukar Lantz dyka upp som ett exempel på person som inte anammar dialogen på Twitter utan mer använder det som en megafon för de hon själv vill säga. Hon följer alltså 0 personer.

Men ärligt talat tycker jag Annika Lantz ofta fÃ¥r bära hundhuvudet för rätt mÃ¥nga personers envägstwittrande. Det finns andra som verkligen borde kunna detta bättre men ocksÃ¥ missar dialogen helt. Jag har inget behov av att nämna namn men jag tänker pÃ¥ sÃ¥dana som använder sitt konto enbart för att pusha sina egna texter och kunduppdrag. Eller för att göra ”research” – dvs slänga ut frÃ¥gor och be om tjänster utan att nÃ¥gonsin ge nÃ¥gra tips eller cred tillbaka.

För egentligen: är det så fel att göra som man vill? Att använda Twitter utan så mycket analys kring varför man gör det? Måste man riskera att bli kölhalad för varenda liten grej man publicerar på nätet? Jag hoppas inte (men har just presterat ett halvt inlägg som kanske kan uppfattas som det motsatta).

Vad tycker ni?

Dela: