Bubble Bobble på Xbox
Min mamma slängde vårt Commodore -64 för att ”det aldrig var någon som spelade på det ändå”. Samma sak med mina perfekt slitna Dr Martens från gymnasiet – ”du har ju inte använt dem på jättemånga år”.*
Det var med andra ord rätt längesen jag spelade älsklingsspelet Bubble Bobble regelbundet. Jag har kört det på nätet några gånger men det är ju inte alls samma sak. Sen har jag ju haft förmånen att köra det på C64 hos en annan bubblelover.
Men i helgen laddade jag hem det till Xbox! Så gissa om jag har spelat flera timmar per kväll sen dess.
Några intryck:
a) Jag och min man spelar sällan tv-spel ihop, vi gillar inte samma typer av spel. Därför värsta mys att planera bubbelstrategi ihop och att jag dessutom fick chans att impa lite med mina skillz.
b) Betydligt enklare att varva spelet idag. Vi gjorde det två gånger redan första kvällen. Ett ”fel” är att när man dör åker man inte tillbaka till första leveln, utan man får fortsätta i den värld man senast klarade. Fusk!
c) Det är inte samma känsla att spela med modern handkontroll. Bubble Bobble ÄR liksom Tac-2 för mig. Vet inte om det hänger ihop med kontrollen men bubblorna är ganska sköra och ibland svåra att hoppa på.
d) Den här versionen innehåller fler, svårare, fiender. Vilket är en rätt kul utmaning.
e) Men samtidigt är grafiken för städad. Tänk om det kunde vara lika kornigt och fyrkantigt som förr.
* Mami, det gör inget, jag är själv likadan numera. Slänger och rensar, slänger och rensar. Det måste vara så när man inte ens har ett källar/vindsförråd.
Bjud hem mig så kan vi rejsa! Visserligen är det 22 år sedan jag spelade men jag slutade för att det inte var kul när jag hade varvat. Level 01 för andra gången är inte kul, menar jag.
it’s a date! Ska visa att det är lika beroendeframkallande 22 år senare :)
ÅHHHH Nostalgitripp!!!
så jäkla kul ju, eller ja, men i alla fall roligt, och beroendeframkallande!