Popjunkien

iPod= beslutsångest

Plötsligt minns jag varför jag var så skeptisk till iPod från början: jag har så svårt för shuffle för jag blir så nyfiken på vilken nästa låt ska komma att bli. Därför lyssnar jag på introt på en låt, trycker fram till nästa, lyssnar lite och trycker fram till nästa. Osv.

Dessutom har jag svåra problem med att välja ut vilka skivor/låtar som ska få hänga med in i min nya spelare. Därför är playlisten något brokig just nu och så tänker jag på det där med tjuven igen: skulle man kunna stå för sin playlist om någon rånade en?

Men ändÃ¥: ahaupplevelsen när en favoritlÃ¥t plötsligt uppenbarar sig är sÃ¥ fantastiskt att alla borde fÃ¥ uppleva den. PÃ¥ väg till lunchhÃ¥ngel med maken fick jag som första lÃ¥t höra ”Feel to believe” med Beth Orton, en lÃ¥t som innehÃ¥ller sÃ¥ mycket känslor och minnen att jag för resten av dagen kommer ha en pirrande nyförälskelsekänsla i magen.

ApropÃ¥ allt ovan sÃ¥ tänker jag i bland pÃ¥ ett reportage om London som var med i Nöjesguiden för nÃ¥gra mÃ¥nader sedan. Killen som skrivit artikeln gÃ¥r pÃ¥ Carnaby Street och lyssnar pÃ¥ musik i sin MP3-spelare och plötsligt spelas ”London Calling” med The Clash. Killen byter snabbt lÃ¥t för att inte bli arresterad av klyschpolisen. Very funny!

Dela: Facebook  Twitter 

1 kommentar till iPod= beslutsångest

  1. N|. skriver:

    Det gÃ¥r över… :)

Kommentera