Popjunkien

Dagens läsobligatorium

Kjell Häglund ser Kungafamiljen 2007.

Så otroligt underhållande bra.

 

Amanda och… Marit!

Vi vet ju alla att Amanda Jenssen var någon utöver en genomsnittlig idoldeltagare. Därför är det extra intressant att Marit Bergman är en av låtskrivarna till skivan som håller på att spelas in. Kan ju bli bra faktiskt.

Amanda kör sin nya singel på Grammisgalan nästa vecka. Själv ska jag jobba bakom kulisserna på galan så jag hoppas verkligen att jag får tillfälle att lyssna ordentligt.

 

Samtal över en tv-tablå

Min man: vad handlar Magnolia om nu igen?
Jag: det är ju den där där Tom Cruise är en sorts Mia Törnblom, och så slutar den med att det regnar grodor.
Min man: just ja.

Samma sak verkar en hel del andra ha undrat igår kväll. Säkert 20 googlingar på den osannolika termen grodregn ledde folk hit. Välkomna!

 

Frustrerande mobilhantering

En sak jag tycker är jättesvår: att smsa på engelska.

Alla engelsktalande jag känner använder engelskt sms-språk med små förkortningar, själv använder jag svensk T9-funktion, stor bokstav och punkt. Så gissa om det tar hundra år att skicka även det kortaste meddelandet? Samtidigt som jag på svenska är så snabb att jag skulle kunna ställa upp i SM i SMS. Har kämpat i tjugo minuter nu med ett simpelt ”kul, var ses vi och när?”

Frustrerande var ordet.

Använder ni T9 eller inte? Jag vet att det är rätt poppis att blogga sina lustiga T9-ord men jag har så många att jag inte orkar transkribera dem.

 

Beckhamkväll ikväll

Om du känner att du inte fått nog Beckham i jul kan du festa loss ordentligt ikväll. Just nu pågår nämligen tre dokumentärer som alla innehåller minst en Beckham. Samtliga började dessutom kl 20.00. Är det någon särskild Beckham-dag idag som jag missat?

Victoria Beckham – den osminkade sanningen (TV3)
Spice Girls official reunion (TV400)
Beckham (TV4+)

 

Fucking Åmål och Säkert!

Jag har tänkt så mycket på Fucking Åmål på sistone. Specifikt den där scenen när Agnes är olycklig och pappan säger något i stil med att det blir bättre när man blir vuxen.

Pappan
”Jag känner igen så mycket av mig själv i dig. När jag var i din ålder… Jag hade inga kompisar, inga flickor var intresserade av mig. Men sen… sen ändrade sig allt det där och det blir tvärtom.”

Agnes
”Men pappa, du pratar liksom om tjugofem år. Alltså, tyvärr, men jag är hellre glad nu än om tjugefem år.”

Hur ska man någonsin lyckas förmedla den sanningsenliga ”det blir bättre”-känslan till sina barn? När man förstår att de inte kommer tro en. Kanske med hjälp av Säkert? Det är nämligen både mitt föräldraskap och Säkert som fått mig att tänka så mycket på stackars Agnes olycka och dra paralleller till min egen. Tonåren är sugiga, olyckliga och fula men tyvärr måste man gå igenom dem. Det enda enda man kan säga då är just – det blir bättre. Eller: ”Vilken jävla lögn att det ska va ens bästa tid”.

De säger att det är kul att vara ung och fri
Fri från vadå, från förpliktelser, tjenare
Man skulle va horan, madonnan
Smart och korkad på samma gång
Man skulle ha en kille med bil
Man skulle ha en silverring
Jag var inte ens kysst
Men jag visste vem jag var

Så jag grät mig till sömns efter alla dar
Så jag grät mig till sömns efter alla dar

Tack kära år som går
Tack kära dagar som lägger en paus mellan nu och då
Och en paus mellan dig och mig
Jag såg dig på stan igår
Du såg ledsnare ut än då
Jag skrattade mig till sömns

Därmed inte sagt att det kommer bli enklare att förmedla den insikten som jag har. Och jag är medveten om att det säkerligen är tvärtom för många andra. Men jag hoppas, hoppas att jag kan ingjuta tillräckligt med självförtroende i mitt/mina barn att de inte ska behöva känna att det är en evighet kvar tills man blir glad. Fast ännu hellre hoppas jag så klart att de slipper känna osäkerhet och ledsenhet över huvud taget.

Tillbaka till Fucking Åmål. Även om jag lovade att jag inte skulle skriva om ohippa artister kan jag inte låta bli att nämna att den här scenen gör att jag för alltid kommer tycka om Foreigners ”I wanna know what love is”. Scenen är inte lika bra när den rycks ur sitt sammanhang men det är ju å andra sidan den stora baksidan med hela Youtube.

På den här länken kan man ladda ner massor med FÅ-prylar, bland annat hela manuset i PDF-form.

 

Bloggundersök er

Hans Kullin gör sin bloggundersökning för tredje året.

Svara här.

 

Bloggcomeback

Nu när det är vardag igen börjar alla blogga lite bättre, lite oftare och lite roligare igen. Ok?

Personligen lovar jag att blogga om lite hippare ämnen än Roxette och Tommy Körberg…

 

Två frågor apropå Universal Poplab

Deras senaste låt spelas på P3 just nu och jag måste blogga det som jag alltid tänker på när jag hör dem.

1) Skulle Universal Poplab spelas på P3 om inte Christer jobbade där?

2) Skulle Universal Poplab spelas på P3 om de inte hade haft Håkan Hellström som medsångare på sin första singel?

Haha, nu slutade låten och följdes av en puff för… Christer i P3!

 

Lite saker som jag minns från 2007

Det här kan vara ett av de längsta år jag varit med om, rent innehållsmässigt, men även det som gått snabbast alla kategorier. Det är precis som det sägs: tiden med småbarn bara flyger iväg. För ett år sedan packade jag för en långresa till Australien, men just nu känns det som jag aldrig ens varit där, så längesen är det.

Jag tror att 2007 är mitt bästa år någonsin, ändå minns jag bara en bråkdel av allt som hänt och varit. Men här är några grejer jag tänker på när jag tänker tillbaka. Jag ger er: Popjunkiens Årets-lista.

Årets frisyr
Hårknuten. Även om den seglade upp först på höstkanten finns ingen annan frisyr som är mer i år än knuten. Teskedsgummans style var nog mest het bland modebloggare och sextonåriga innerstadsesteter, men plötsligt gick det inte en dag utan att man såg knutar. Årets två mest kända bärare: Feist och Lykke Li.
(Läs mer…)

 

Två bra typer av minnen

1) Luktminnen
Under julhelgen har jag använt samma resväska som vi hade i Australien i vintras och nu luktar mina kläder som då. Som varmt klimat, lediga dagar och sexmånadersbebis.

Och så pratade vi om min farfars hus och när vi nämnde vissa rum kunde jag känna lukten därifrån. Blöt hund, pelargoner och omogna tomater i soligt fönster.

2) Ljudminnen
Youtubade fram en gamla Roxette-låtar och vips är jag tillbaka på mitt flickrum där jag lyssnade på dem samtidigt som jag läste Vindsträdgården-serien av Virginia Andrews. Vet inte varför just det bandet och de böckerna är så starkt förknippade med varandra men det är de. Förresten så tycker jag att Chances är en riktigt bra låt fortfarande.

Så jag blev sugen på att läsa om böckerna också men efter en utförlig resumé på Wikipedia tyckte jag att det kunde kvitta.

 

Glömde ju det viktigaste!

Jag fick ett karaoke i julklapp. En av skivorna innehöll, påpassligt nog, den här låten. Jag laddar mentalt för en sångdrabbning, nära mig.

(Fast egentligen tycker jag det är tråkigt när det sjungs ballader i Singstar och karaoke. Tjejer väljer alltid ballader för att de (vi!) kan sjunga fint till dem. Märker inte hur omgivningen somnar i tristess för att den berövas på partystämning).

 

God forts

Hej tjejer och killar, det var inte meningen att gå in i denna radioskugga men jag åkte upp till ett pensionat i Dalarna och bedrev extrem offlineverksamhet i några dagar. Jag har: åkt pulka (vit jul!), dansat kring en julgran, ätit julbord-pizza-hamburgare-praliner-och-bullar och jag har besökt Tomteland. Jag har sträckläst böcker, badat och förhoppningsvis inte traumatiserat min son genom att iklä honom tomtedräkt på julafton. Jag har firat min pappa 50 år och jag har druckit goda viner och lite öl.

Rubriken? Jo, jag tyckte att Jenny Östergren kämpade lite i Nyhetsmorgon för att komma igång efter julhelgerna. Hon intervjuade Rafael Edholm härom morgonen (vilket var totalt ointressant, det är verkligen ingen nyhet att han som många andra svenskar åker till Hollywood för att försöka lyckas i filmbranschen) och hälsade honom med ett ”god forts, som man brukar säga”. Rafael tvekade. Jag bytte kanal.

Nog för att jag älskar förkortningen forts men jag har aldrig ens tänkt på att använda det i det här sammanhanget förut. Ska se om jag ska börja nu.

 

Essex girl/Niveavita läppar

Jag håller på att arbeta mig igenom högen av läppglans-giveaways. Det verkar som varje tillställning jag går på skänker ett läppglans.

I morse testade jag den senaste, minns inte namnet. Det skulle jag inte ha gjort. För kombinationen superkallt väder, blåsig Liljeholmskaj och jag-har-inte-ätit-frulle-panikbananen gjorde att det kletade ihop sig och blev en ljusfärgad läppmassa.

Sen gick jag: på kundmöte, på julklappsärende, omkring i tunnelbanan innan jag tittade i en spegel.

Jag såg ut som en Essex Girl.

(Åh vad gärna jag skulle vilja googla fram en bild på en 80-talsfräsch tjej med knallfärgade kläder och niveavita läppar, men jag vet inte riktigt hur jag ska söka. Jag! Inte komma på en googling! Det är dags för jullov nu)

 

Edith Bowman och Tom Smith

I serien intressanta personer som är ihop med varandra har vi idag kommit till en av mina favoriter från engelsk radio och tv: Edith Bowman. Som är gravid tillsammans med sin kille Tom Smith från the Editors.

Blir kanske ett vackert barn med bra popkulturkoll. Med mörk röst och fnissigt skotsk dialekt.

 

”Det gör ont för varje hjärtslag”

Jag svimmar. Säkert! och Anna Järvinen gör tydligen en version av ”With every heartbeat” hos Musikbyrån.

Måste höra nuuuuu. Men min spelare trilskas och jag har inte lyckats spola fram till den. Ska jag behöva titta igenom hela programmet för att få höra pärlan på slutet? Så gammaldags.

Titta här.

 

Soulja Boy – Crank that

Den här låten spelades på P3 nyss och jag ville sticka en sax i örat. Fyyy så dåligt.

 

Smile, you’re on candid camera

Supersen lunch. In och ut på Konsum för att köpa kyckling. (Homerdreglar: mmm, kyckling)

Ska slänga skräp i soptunnan i Konsums entré. Öppnar locket och ser en hundralapp. En färsk oknögglad hundralapp. Bredvid ligger något som ser ut som en betalningsavi, ungefär som förr i tiden när man lade en bankgiroslipp och pengar i ett kuvert.

Tar självklart inte upp pengen. I min värld betyder pengar i lådor att man säkert hamnar i dolda kameran. För att jag ska förnedra mig på det viset krävs 10 000 spänn minst.

Tipsar dock er gladeligen. Konsum på Sveavägen 70. Först till kvarn!

 

The Maccabees ”Toothpaste kisses”

Kolla andra videon till ”Toothpaste kisses” med The Maccabees. Jag tycker det är en mycket läckert koreograferad video och har jag fattat rätt så gjordes allt i en enda tagning.

Det är något så estetiskt tilltalande i långa killar som hånglar snyggt.

 

Lovebomb

Idag är jag glad och stark och på humör att lovebomba hela världen. Börjar med de här:

1) Wardrobe. Jag gillar verkligen butiken, allt från utbud och tilltal till deras leksakslåda. Just idag lekte Ida med Bobo så att jag i lugn och ro kunde storleksobsessa kring ett par tights.

2) Götgatan stories, ett av caféerna inne i Skrapan. Det är rätt dyrt men i övrigt köper jag hela konceptet, det känns som en lugn och behaglig mötesplats mitt i all hets. Det är urmysigt att dela fikabord med 22 andra personer när man sitter vid deras långbord i mitten. När vi var där idag spelade de dessutom gammal 90-talsmusik som Portishead och Tricky. Det var extra behagligt.

3) Lasagnen på Götgatan stories. Det är en av mina favoriträtter och jag är kräsen när det gäller caféversioner. Men deras var helt perfekt!

(Hur uttalar ni lasagne förresten? Min man har mycket roligt åt att jag säger det så sörmländskt som det bara går: lassang).

4) Singstar. Jäklar i min lilla låda vad kul det kan vara ibland. Nu önskar jag mig rockballaderna i julklapp.

5) Min son. Han ligger och sover nu och jag vill gå in och tjuvväcka honom. Min älskade lilla trainspotter som bara blir roligare och roligare att umgås med för varje dag som går. Idag kittlade han en provdocka inne på American Apparel.