Popjunkien

Linda Perry räddar karriärer

Ca 1992 tokdiggade jag ”What’s up” med 4 non blondes. Ett album som jag för övrigt försökte sälja i på en skivbörs några år senare men inte fick ett enda öre för ha ha. Frontfiguren Linda Perry dök i början av 2000-talet upp som producent och låtskrivare till Pinks ”Get the party started”. Sedan dess tycker jag att man hör hennes namn nämnas ofta i samband med tokhittar eller comebacks från artister alla trodde var one hit wonders.

Nu senast i Kelly Osbournes ”One word”. För några år sedan var det Christina Aguilieras ”Beautiful”. Enligt sidan ovan även sådana som Fischerspooner, Robbie Williams, Courtney Love, Gwen Stefani och Lisa Marie Presley m fl.

Nostalgi: kolla på What’s up-videon här.

 

Med fantomenlakan i packningen

Min favoritblogg är tillbaka efter en bilsemester i Tyskland. I love you Embryo.

man kan pratra svenscka med dom för dom fattrar typ hej tjena läget typ
vad kosstar en glass om man pekar

 

Lervälling

Alldeles torrskodd har jag i helgen tagit del av BBC:s rapporter från Glastonburyfestivalen. För även om det var en intressant line up så skulle jag inte stå ut med all denna lera som det rapporterats om. Tacka vet jag urbana festivaler som Accelerator.

Därför är det ganska fint att man kan lyssna på några Glastonburykonserter på webben samtidigt som man fnissar åt lovely Ullas festivaldagbok.

 

Kända födelsedagar

Idag fyller en god vän år, grattis baby. Vilket fick mig att tänka på kändisfödelsedagar. Det är ju lite roligare än vanliga svennefödelsedagar när någon känd person råkar dela ens bemärkelsedag. Bara en sådan sak som att Snoop Dogg fyller år samma dag som jag.

Men just dagens internationella kändisar var inte så roliga. Visserligen fyller Tobey Maguire 30 år, men annars var det ingen… men vänta… vad är nu detta? Enligt den här amerikanska sajten blir den internationella superstjärnan Kim Sulocki 33 år idag. Grattis Kim!

En svensk lista finns t ex här.

 

Lite SNL-junk

Jag har aldrig fattat varför ZTV sänder Saturday night live i så konstig ordning. Ena veckan är det ett avsnitt från 70-talet med t ex Steve Martin och Chevy Chase och andra veckan kan det vara något nästan nytt program med t ex Jimmy Fallon och Maya Rudolph.

Även om programmen håller ojämn kvalitet och att det hänger mycket på vem gästen är så gillar jag SNL. Faktiskt mest de lite nyare programmen eftersom jag är lite kär i Will Ferrell och Jimmy Fallon.

Saturday Night Live transcripts kan man läsa utskrifter av avsnitt genom åren. Sök t ex på den fantastiska ”Mom jeans”-sekvensen, eller när DeMarco-bröderna går på audition hos Bon Jovi. Eller när Roxbury-killarna går ut och dansar med Jim Carrey till tonerna av Haddaways ”What is love”.

 

Shirley Clamp och kläderna

Vad är det med Shirley Clamp och hennes kassa garderob? Såg en skymt av henne på Sommarkrysset ikväll och som vanligt bar hon en beigebrun camouflagemönstrad viskosblus med långa flygiga ärmar. Har hon bara en typ av toppar? Indianlook från Ullared liksom.

Shirley sjunger verkligen skitfint och är dessutom riktigt snygg men hon klär sig som Carola. (Vilket inte är en komplimang).

Bildbevis på ytterligare en topp från SVT:s hemsida (i programmet bar hon en annan topp):

 

Bob Saget

Jag har fortfarande inte sett någon kändis sedan Rikard Palm i tisdags. Men ni som läser har kommit med fantastistka sightings, popjunkiefavoriter som Nina Persson och Sahara Hotnights-Maria t ex. Och både Johannes Brost och Ulf Lundell verkar vara ute i svängen eftersom flera sett dem på olika platser. Fortsätt berätta om vilka ni ser vetja!

Huset Fullt-pappan Bob Saget är med i teve just nu och han var roligt nog den första kändisspaning min man gjorde när han jobbade på kändistätt ställe i London. Stället vimlade av coola personer men den min man upphetsat berättade om var… Bob ha ha. Förutom Huset Fullt har Bob Saget bland annat programlett mitt all time hatoprogram – America’s funniest home videos. Jag haaatar bloopers!

Googlade efter en bild på Bob och hittade den här sidan dedikerad till honom, fantastiskt! Bob Saget is God

 

Mettansommar?

Varje sommar säger jag och väninnan T att vi nog är för gamla för att hänga på Metropolis. Men ändå smyger vi dit redan innan industrisemestern och ägnar sedan ljumma sommarnätter åt att pimpla öl i plastglas och dansa svettig indiedans.

I år ÄR jag nog för gammal för stället (där stockholmskids ofta gör sin gå-ut-debut vid ca 17 års ålder) men när jag läser om deras midsommarfest önskar jag att jag vore ung och stark fortfarande.

 

オンラインカジノ = japanskt spam

Jag får så himla mycket kommentarsspam i bloggen och det är så boring att klick-klick-rensa bort erbjudanden om viagra, poker etc. Målet med deras spamkommentarer är så klart att läsare ska klicka på länkarna och de ska tjäna pengar. Lyckligtvis är det inte många kommentarer som syns för er som läser eftersom ett ganska effektivt spamfilter rensar upp.

Men, den här kommentaren är ju så sjukt intressant att jag nästan tänkte låta den godkännas. Japanskt spam liksom! Ursnyggt! Men undrar vad det betyder egentligen?

オンラインカジノ

 

Shout out till bra programledare, del 2

Idag ska vi prata om ännu en bra programledare som kommit tillbaka efter en tid utanför mitt popjunkiefokus: Patrik Ehrnst på P3. Tidigare ledde han ett pratigt lördagsmorgonprogram (Pussel?) och nu är han sommarprogramledare på Morgonpasset.

Han har det essentiella i sammanhanget – behaglig radioröst och verkar ganska… sansad och så. Till skillnad från andra P3-programledare (t ex den här eller den här).

 

Jag mötte Lassie

Apropå Rikard Palm i inlägget tidigare idag kan jag ju avslöja att han faktiskt var mitt senaste kändisspan. Han bor granne med några vänner till mig och i går mötte jag honom på cykel i det kvarteret. Full fart i nerförsbacke (utan hjälm).

Faktiskt ett kändistätt kvarter, förutom den ständigt joggande Ulf Lundell i parken nedanför brukar även Mikael Persbrandt skymtas i tvättstugan. Jag har dock aldrig sett honom.

Du som läser: vem var din senaste kändisspaning?

 

Efterhandskonstruktion?

Att Katie Holmes ex-pojkvän, American Pie-snällisen Chris Klein, skulle ha Tom Cruise som favoritskådespelare är väl för bra för att vara sant?

 

Att inte kvällspressen snokat upp den här bilden?

På Morgonpassets hemsida summerar de säsongen som varit i bilder, och kolla vilket scoop. Detta måste väl vara den allra första bilden på medieparet Luuk-Berg i någon slags kärlekspose? Jag gissar att den togs i samband med att de lanserade den nya talkshowen.

OM de nu är ihop vill säga.

 

Shout out till bra programledare, del 1

I morse var SVT:s bästa programledare, Alexander Norén, tillbaka i morgonsoffan i vanliga kanalen. Tyvärr är han inte där så ofta utan syns mest i SVT24.

Han är påläst, rolig, snabb och smart och så klart en ren fröjd att kolla på. Det mest minnesvärda framträdandet är självklart den senaste Nobelfesten där han var den enda i det finklädda public service-teamet som var naturlig. Han duade väl kungen vill jag minnas, plus att han skämtade med pristagarna. Modigt!

Och som sann popjunkie råkar jag också veta att Alexander var redaktör för popsajten feber.se för ca hundra år sen (nej, det var max fyra år sedan de lade ner, men det känns längre sen).

Här har vi honom, till höger om Rikard Palm i 1800-talsväst:

 

Oh my god – Jack Osbourne ser helt ok ut!

Nog har man förstått att han inte varit helt utan potential. Pappan var ju rätt snygg innan han gick ner sig i knarkträsket, började med hippiebrillor och rödsvart hår. Men ändå blir man lite chockad när man ser hur god kosthållning, solbränna, träning och en klippning kan shejpa upp även den mest nerdekade killen.

Precis som pojkbandskillen Brian McFadden gjorde för något år sedan när han gick från tokblonderat spikigt hår och extrakilon till att se så här hunkig ut:

(Läs mer…)

 

Jag = en brillorm?

Min syn har alltid varit helt felfri. Dvs ända tills jag började jag med kontorsjobb vid laptop och dessutom utvecklade ett bloggberoende. Så nu ser jag till och med ganska dåligt. När jag kör bil, kollar på teve, väntar på tunnelbanan måste jag kisa för att se vad som står på skyltar, skärmar, textremsor etc.

Och innan någon opponerar sig för att jag skulle vara en trafikfara måste jag understryka att jag kör bil så sällan att det precis nu gått upp för mig att jag förmodligen måste ha bilförarglasögon (precis som en gammal gubbe behöver bilförarhandskar, hu).

(Läs mer…)

 

Favvosar

Min favorittyp av bloggar är glittriga, skvallriga och roliga. Och gärna rosa. Därför gillar jag till exempel de här:

Lipglossbitch
Pink is the new blog
Lindsayism
Pop culture junkies (som jag ärligt inte visste fanns när jag döpte mitt eget popkulturintresse, det var darling Fashionista som hittade den åt mig)

Och på den sista länken hittade jag den här bilden, hur underbar är inte den?! Läs hela inlägget här.

 

Gotta love bloggosfären

Det finns en blogg som bara handlar om balkonger! Precis vad jag behöver i mitt balkongfrälsta state of mind. Folk i min omgivning har försynt kommenterat att jag pratar om vår balkong lite väl ofta, men hur skulle jag inte kunna prata om den plats som ger mig följande varje dag:

- smygkoll på feta harar som käkar på gräsmattan
- smygkoll på damer som solar på filtar
- smyglyssning på svensklektioner på grannbalkongen
- smyglyssning på min make som spelar gitarr i sovrummet bredvid

Dessutom solvarm låtsasgräsmatta, sköna gungstolar och en blomman för dagen som växer helt intensivt och nästan hotfullt mycket. Om ni inte tror mig kan ni kolla på den här läskiga filmen om hur blomman för dagen växer. Fan läskigare än Blair Witch Project som ändå är den otäckaste film jag sett.

 

Sommarplågor vi (inte?) minns

Aftonbladet låter några musikprofiler gissa på vilka låtar som kommer bli årets sommarplågor. Samtidigt presenterar de en lista över de senaste 44 årens sommarplågor.

Mina personliga favoriter:
1993 : Mr Vain med Culture Beat (önskar jag ibland fortfarande när jag är på discoaktiga ställen, sch… hemlis….)
1990 : I promised myself med Nick Kamen
1986 : Touch me med Samantha Fox

Men sedan går väl en gräns vid låtar som man faktiskt minns var sommarplågor? Jag skulle kunna lägga till Flashdance eller One more reggae for the road till min lista men jag var bara fem år 1983 och kan inte minnas vad radion spelade just den sommaren.

Och om jag ska gissa på vilken som blir 2005 års sommarplåga så gissar jag på något svenskt: Amy Diamond, Robyn eller Helena Paparizou.

 

Peter Settman

Stationsvakt ogillar Peter Settman. En kille som jag gillar skitmycket.

Eller, inte kärleksgillar, men jag tycker han är proffsig och rolig och inspirerande. Egentligen bottnar min kärlek till honom som så ofta i nostalgi – gud så jag ryser av välbehag vid tanken på Sommarlovsmorgon med Peter, Fredde och Gila (i nya snickarbyxor varje program). Jag och min syster Veblo var sjukt beroende av all Växjö-teve när vi växte upp, ett beroende som fick ett abrubt slut i och med Tippen.

Ronny och Ragge är väl sådär kul så här i efterhand men jag vill minnas att jag fnittrade åt det när det begav sig. Av de två är ju Settman den som utvecklats medan Fredde Granberg fortfarande är kvar lite väl djupt i kiss-och-bajsträsket. Barnprogramskaraktären Dr Mugg summerar ju det träsket ganska målande.

Men roligast av alla karaktärer var Leif och Daniel som var med i det sena kvällsprogram som de också höll i tillsammans med Gila. Hette det Kosmopol? ”Det här är Leif och det här är Daniel. Vi är lite spontana och crazy, vi gör vad som faller oss iiin.