Noterar att Resumé dragit igång årets upplaga av Guldkrattan, och (för en gångs skull?) faktiskt gör en förhandsgrej av det. På sajten får man se kandidaterna och själv rösta samt läsa en intervju med förra årets vinnare Svante Lidén. Årets vinnare kommer utses av en jury hos Resumé.. I mitt jobb har jag haft äran
22 februari 2004. Då sändes det sista avsnittet av TV-serien Sex and the city. Och trots att det gått fler år än så sedan ”SATC” hade sin storhetstid har seriens karaktäristiska tjejgäng fortsatt vara normen för allt kvinnligt umgänge i medierna. Nu senast i höstnumret av IKEA Family Live där reportaget ”Fixa tjejfest!” presenteras med
Det här tyckte jag var roligt. Dagens Medias chefredaktör Rolf van den Brink paparazzo-fotar några lunchätande Idol-deltagare.
Kan inte Magnus Hedman ta och medieträna Idol-Ville Niskanen? Mitt skinn bara hänger.
Jag trodde faktiskt inte att ”journalist” var något man kunde kalla sig barasådär. Utan något som krävde någon sorts utbildning, erfarenhet eller godkännande. Nästan som läkarnas allmäntjänstgöring, åttondeklassarnas PRAO eller hantverkarnas gesällbrev. Jag har tänkt att mer vida beskrivningar som ”reporter”, ”skribent”, ”krönikör” och ”Pontus Enhörning” skulle kunna täcka in alla de områden som inte
Bara någon ytterligare kommentarer om Magnus Hedman som ångrar att han bjöd Linda Bengtzing på korv. Hedman är ju den pinsamme i sammanhanget, det fattar ju alla, även om Bengtzing kanske skulle må bättre av att inte prata fullt så öppenhjärtligt med medierna. ”Det finns något som heter medieträning /…/ det är mitt tips till
Annika Leone säger åt Magnus Hedman att skärpa sig (läs här): Magnus Hedman, jag har ett tips till dig; Var tyst. Alla fattar att du ångrar relationen med Bengtzing, men please – det var du som bjöd på korv. Bjöd på korv ha ha!
De här bilderna har jag ruvat på hela sommaren. Hittade i Slussen-området och på Södermannagatan. (Längst ner står det ”I soffa på en kändiskrog”). Här hittar du ett samlingsinlägg till mina tidigare postningar om de falska löpsedlarna.
Det här inlägget började jag skriva för flera månader sedan men det har aldrig postats. Idag hände något som fick mig att damma av detta och skriva klart. Häng med: Det händer att jag stannar på Öppna Kanalen när jag zappar förbi. En slags medborgarproducerad lokalteve, läs mer om konceptet här. Och det är verkligen
Sedan jag blev sambo med en bebis tar popjunket lite längre tid. Normalt snabbläddrar jag igenom den månatliga magasinskörden och bloggar om den strax därefter. Nu tar det mig typ fem dagar att läsa igenom en enda tidning. Som en förklaring till den lite småsega uppdateringsfrekvensen här menar jag. Jämför gärna med förra juli då
När man läser halva nyhetsnotiser som denna och tänker ”vadå South Park-bråk?” är det så bra att Google finns. Har nu läst mig till bakgrunden i detta bråk: South Park-avsnittet Trapped in the closet både hånar Scientologkyrkan och ifrågasätter Tom Cruises sexualitet. När en planerad repris av avsnittet ställdes in ryktades det att Tom Cruise
Jag är i min hemstad och knarkar lokalmedia. Det är något bitterljuvt över ett nyhetsflöde som är så litet att snatterier av chokladkakor värda 11,90 hamnar som notiser på senaste nytt-sidorna. För att inte tala om de lokala annonserna. Idag har jag mest fastnat för den spm pushar för en familjeföreställning med Alfons Åbergs musikteater:
Jag är jättefascinerad av att någon alltid är först. I denna tid av total information non-stop: officiella medier, inofficiella medier, bloggar, forum etc så är det ju en prestation att vara den första med en observation eller en rolig notis. Eller i alla fall samtida, det är ju faktiskt så att man inte direkt har
Men herregud, Denise Lopez har verkligen inga skrupler. Som både Vassa Eggen och Fashionista varit inne på tidigare har hon ett pinsamt tidningsprojekt som kallas XOXO. Hon var visst artist för hundra år sedan men hon är mest känd för att prata ut i media och att utnyttja allehanda aktuella situationer för egen vinning. Mest
Än är jag inte förälder men är sedan några dagar föräldraledig. Popjunk dygnet runt! För en gångs skull är jag inte för trött för att titta på talkshowerna på nätterna och jag har till och med klämt in lite nattradio (fast det var onödigt). Har köpt en massa utländska magasin. Förberett några bloggposter till Grossessan
Några dagar kvar till fotbolls-VM och alla medier svämmar över med VM-teman. Inte nog med att majoriteten av mediekanalerna kommer att fokusera på själva spelandet (träningen, införsnacket, matchen, eftersnacket) – alla redaktioner som inte är sportredaktioner kör även de fotbollsvinklar en masse. T ex VM-mode, temalördag om fotboll, humorister om fotboll, fotbollslitteratur. För att inte
Medier tillåter sällan kändisar att göra helt vanliga saker, t ex köpa ett hus eller skaffa ett barn. Nej, kändisarna köper kärleksnästen och gör kärleksbarn. En googling på temat hittade den här rätt roliga låten från Deluxe: Kärleksbarn – du tror att du är önskad.
Apropå son-namn och artisteri: kanske var det så att Ulf Ericsson insåg att Uffe-kvoten bland svenska gitarrmän redan var fylld och därför tog sig artistnamnet Tim Neu? Hur som helst roligt av Sydsvenskan att inte dalta och faktiskt skriva ut vad killen heter. Sen är Neu ett ord som blir automatiskt coolt tycker jag, så
Det var ett tag sedan jag redde ut vilken Marina som var vilken. Idag handlar det om två Stig: Larsson och Claesson (Slas). Varje gång jag läser om Stig Larsson måste jag tänka igenom vem av dem det är. Får man erkänna sådant? Jag är som bekant ingen kultursnobb. Men jag vet att Slas är
Undrar om det är Filip och Fredriks journalistbakgrund som gör att de är så sjukt bra på att svara i onliners? I den här intervjun kryllar det av sköna ryckvänliga citat. Jag skulle nog hamna på löpsedlar i tre-fyra dar. Sedan skulle han den där Sven von Essen arrangera något kort fackeltåg. Mer blir det
Ni kommenterar