Beat it Stockholm
Så de första videosarna från dagens flash dance i Stockholm är ute. Bounce och ca 100 st dansare som gör flash mob-danser till Beat it på officiella platser. De körde även nyss på Stureplan i regnet. Jag missade det med några minuter, annars hade det varit kul att följa via webbkameran som sitter på Kung Carl.
Häftigt tycker jag!
Två saker:
1. På både plattan och vid spottkoppen märks det att ALLA i publiken som står runt om verkligen väntar på att få se showen. Ingen överraskning alltså.
2. Det är på tok för många dansare i förhållande till storleken på publiken.
Så tråkigt när det blir så här uppstyrt och förhands-hajpat. Det pajar ju hela grejen med ”flashmobs” när kvällstidningarna skriver om det i förväg. Ja, plus att hela grejen dog för några år sedan när de första klippen började cirkulera från liknande händelser från typ Liverpool Street Station (du har väl bloggat om det flera gånger förut om jag minns rätt).
Jag älskar MJ. Jag äskar Beat It. Jag älskar dansen som hör till. Och jag tycker ovanstående genomförande var mycket snyggt rent koreografiskt. Men jag tänker ändå vara grumpy about it i det här fallet. :)
Förresten kommer jag hem på onsdag. Tufft va? ;)
Hatten av för Bounce och övriga deltagare!
http://bloggtipsarna.blogg.se/2009/july/beat-it-stockholm.html
Ja jäklar, där den kommer ju:
Äääh, gör nåt nyyyytt!
10 personer planerar. 100 personer dansar. 100 000 personer läser om det, tittar på det lajv, och via webben. Skrattar, roas, berörs, rycker på axlarna, ryser av obehag, whatever.
Och ändå kommer det:
Ääääh, det här är 2 år för sent.
Huh? Hur kan man kalla en sån här grej död? Skulle det här framträdandet, som engagerar och uppmärksammas av så jäkla många, vara ”paj?” Vilka krav ställer man på sina upplevelser då?
It beats me.
(Själv ryser jag av obehag när jag kikar. Men att folk träffas och dansar? Toppen!)
Jag håller med Kajen här, att det skrevs i kvällstidningarna före tror jag inte de gjorde. Men däremot så skrev Bounce om på på sin Myspace och därifrån spreds det vidare till ett antal (stora) bloggar, som förmodligen förstörde det hela.
De hade inte behövt skriva ut exakta tidpunkter och platser, de hade de kunnat meddela när alla samlades.
Vill bara tillägga att jag inte alls tycker att grejen är ”död” jag fick också rysningar. Jag menar bara att det var synd att det hela var så välkänt bland allmänheten, effekten blir inte lika häftig, men det var riktigt bra ändå.
Den ”riktiga” videon tror jag är ännu bätte då de förmodligen fick med det ifrån olika vinklar etc.
Åh, bland annat SVD skrev om detta (http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3175075.svd) och självklart förtar det känslan en hel del, men jag är ändå glad att ha fått informationen så jag kunde gå och se dansen.
Mer av detta!