Idag har jag hämtat ut mina nya glasögon så nu kanske jag kan börja kolla på tv igen efter tre veckor utan. Det har gått så långt att jag inte längre orkar kolla på långt håll utan glajs, oavsett om det handlar om tv, konserter, köra bil eller tjuvstalka snyggt klädda människor. Så, med anledning
Jag har varit lite less på Musikbyrån under hösten, framför allt deras mellanstadietematiseringar av sorten ”det är tio år sedan britpopen var som störst, nu kollar vi på den brittiska musikscenen idag”. Som om det inte hänt något där musikmässigt sedan Blur! Nåväl. Allt förlåtet. För ikväll visar de ett dokumentärt reportage om Jenny Wilsons
Han verkar svära mycket den där Anders Gerdin. Billy Butt har skrivit en väldigt konstig och lång text om Aftonbladets chefredaktörs avgång. Språket de två männen emellan låter som dialog i svensk B-film. Vilket är lite intressant nu när tv visar filmerna på Camilla Läckbergs böcker. Där är pratet ungefär på samma nivå. ”Men för
En av de pinsammaste grejerna jag vet på tv och film är när fiktiva personer ska gå på fiktiva fester med dans. Där ett gäng statister står i bakgrunden och ”dansar” eller minglar med drinkar i händerna. Det lyser alltid igenom att det är fejk och det är alltid samma saker som avslöjar: Det dansas
Jag tycker det var lite roligt att merga två av Aftonbladets toppnyheter på nöjessajten. Idol-Daniel röstas ut vilket gör en av jurymedlemmarna så rasande att han slår sönder sin loge. Samtidigt blir Lasse Bengtsson så upprörd av denna skymf mot rätten att vinna en tv-sänd talangjakt att han sliter av sig sin hälsena.
I morse hade Svenskan ett stort uppslag om Flight of the Conchords. Vilket var trevligt även om delar av den är lite missvisande tycker jag. Särskilt misslyckade var de inte som musiker, det var ju tvärtom väldigt smart att göra humor av sin musikalitet. Annars är det med FOTC som med tidningen Grazia. Man vågar
Puffade lite inför programstarten och nu har det börjat. Man Stroke Woman går på TV4 Komedi lite då och då, men t ex halv tio på fredagar med repris halv tio på söndagar. Producent är Ash Atalla, som är en av dem som är direkt ansvarig för The Office-succén. Och en av mina favoriter i
Kvällens Idol-tema är ”Min kärlek”, ännu ett meningslöst snällt tema tycker jag. Ge dem riktiga utmaningar, testa deras register och underlätta inte genom att erbjuda slätstrukna finsjungarsånger hela tiden. Nåväl, Daniel ska sjunga Britneys ”Baby one more time” och jag tänker direkt på en annan känd coverversion av den. Kanske den cover som inspirerat många
Det är säkert djupt tragiskt för alla inblandade att vara osams med sina grannar. TV3 gör (så klart) tv på temat i Grannfejden och om programmet vet jag inget, jag har aldrig sett det. Men hela kvällen igår visades trailern för nästa program. Och den visar äldre män som gråter över en gammal släktfejd. Så
Det finns ett litet journalistpris också. Lilla Journalistpriset är DN och Expressens skoltidningstävling. Ah, skoltidning. Jag har en dröm om att det skulle vara som på West Beverly Blaze, den tidning som Andrea är chefredaktör och Brandon är sportredaktör för i Beverly Hills 90210. Snabba deadlines och försök att återskapa tuff mediehusmiljö i skolans mikromiljö.
Det var det eminenta tv-programmet Musikministeriet som uppmärksammade mig på det först men sen dess kan jag inte sluta tänka på det. Att så gott som alla husband i tv-program har manliga medlemmar. Okej att studiomusiker är något rakt igenom manligt, det är något med gråspräckligt hår och pösiga vuxenjeans med läderskärp, men ändå. Hur
Jag glädjeskuttade faktiskt lite när jag läste att Idol-Amanda ska sjunga Born to run på fredag. Hoppas det håller lika bra i verkligheten som i tanken. Men snacka om krystade teman som sätts ihop för programmet. Förra veckan något i stil med ”hitlåtar”, den här veckan ”Låtar med betydelse” en tolkning som jag tycker är
Igår, efter en mycket intensiv jobbperiod, ägnade jag mig åt två stycken ”bara en till”. 1) Avsnitt av How I met your mother. Har jag väl börjat titta kan jag inte sluta. Det kändes som 22 nästan helt osedda avsnitt skulle räcka länge, men nu har jag bara tre kvar. Igår klämde jag sex på
Jag tycker att Björn Gustafsson i Parlamentet är jätterolig. Jag skulle vilja skriva mer om honom och länka till något men det är ju så svårt att hitta. Henrik Schyffert har en film på’n i alla fall. Äsch, det var ju inte så svårt ändå, jag skyller på min allmänna disträhet just nu: Björns hemsida.
Idag vill jag passa på att tacka Amazon som så påpassligt levererade hela säsong två av How I met your mother på min födelsedag. Och när jag då fick välja precis vad jag ville göra på min 29-årsdag valde jag följande: playdate på morgonen, en hel dags slappande, lite shopping, sunkpubsmat till middag och –
En sak jag alltid tänker på när jag ser Hey baberiba-gängets sketcher: Sverige är för litet, de tar alltid med gamla kändisar för att det inte finns så många aktuella eller schablonmässiga nog att göra parodi på. I kvällens Fredag hela veckan var t ex en Lisa Ekdahl-parodi med, minns folk ens vem hon är?
Raggadang vad bra Amanda var i kvällens Idol. Lämnade mig mållös. Hoppas hon vinner hela klabbet, trots att hon är tjej och det per definition inte är möjligt. Här kan man se henne igen. Och så tänkte jag skriva något igen om stackars Marie som fulstajlas vecka efter vecka och så tänkte jag länka till
Tänk, min son hade ju kunnat platsa i en sån här artikel. Barn som får heta som kändisar. Han är ju döpt efter DJ Bobo. Skojar! Men själv tycker jag ju inte att han har ett konstigt namn faktiskt. Och det var definitivt inte ett utlopp för att han skulle heta så konstigt som möjligt.
Jag har sagt det hundra gånger förut. Men när Idol-deltagarna fulstajlas är det lika riskabelt som att välja en dålig låt. På det sättet ligger särskilt Marie Picasso risigt till, klicka här för fredagens lågvattenmärke. Jag läste någonstans att stylisten specialsytt den här klänningen till henne. Hur tänkte han då?! Varför sa hon ja?! Och
Det är lite konstigt att de som jobbar med att motivera folk att äta hälsosamt och GI-rätt visserligen är smala, men i stället själva satsar på att se nästan konstgjorda ut. Solariesolade kroppar, tandblekta gaddar, väteperoxidblonderade frillor. Exempel: Gillian McKeith, Ola Lauritzson, Ewa Söderström, Anna Skipper. Jag har inga vetenskapliga belägg för att blekt hår
Ni kommenterar