I sista stund
Hade tänkt hoppa av #blogg100 men sÃ¥ Ã¥ngrade jag mig. – Posted using BlogPress from my iPhone
Hade tänkt hoppa av #blogg100 men sÃ¥ Ã¥ngrade jag mig. – Posted using BlogPress from my iPhone
Jag ville skriva någon rad apropå Claras inlägg om varför hon tränar. Jag skriver under på så mycket i det hon säger! Att som hårt arbetande tvåbarnsmamma vara det starkaste jag någonsin varit i mitt liv. Det är en av de största saker som hänt mig de senaste åren. Men mer om det en annan
Familjen vi köpte lägenheten har haft den sedan byggåret på 1960-talet. I femtio år har samma familj levt och vårdat det som nu ska bli vårt hem för lång tid framöver. Och det är så känslosamt! Alla små tecken på att människor har levt hela sina liv här, och att vi nu har ansvaret att
Det finns en risk att jag missar #blogg100 den här veckan. Jag har mycket att göra och begynnande halsont. Hinner inte riktigt blogga något med substans. Pausbilden? Vårt nya kök, före.
Efter förra veckans flyttcirkus och kommande veckas superintensiva schema med stora jobbprojekt, flera kvällsmingel, tillfälligt boende och renovering gjorde jag idag det enda rätta: jag vilade. Efter 9 timmars nattsömn och ytterligare 2 timmars vila mitt på dagen, en sträckläst bok och massor av äppelpaj känner jag mig redo för en ny vecka. Ska bara
1. Lunch åt vi på Pannkakshuset på Ringvägen. Lite oorganiserat ställe men väldigt goda pankisar. Pluspoäng för äggfri smet till familjens allergiker. 2. Middag lagade vi hemma. En helt sjukt god laxpasta med lime och honung. En hel stor portion kvar, den sparar jag till efterträningslunch på måndag. Längtar till både träningspass och matlåda! 3.
I onsdags kväll kändes det helt hopplöst och oöverstigligt. Nu tittar jag tillbaka pÃ¥ det och tänker: ”var det sÃ¥ himla jobbigt egentligen?” Att flytta alltsÃ¥. Och jo, det var det. Men även om vi är trötta är vi glada och förväntansfulla. Vi har nämligen fÃ¥tt lÃ¥na en lägenhet pÃ¥ Söder medan vi renoverar nya
Det är lika bra att jag erkänner att jag aldrig riktigt fastnat för Arrested Development. Det kom i en tid då jag inte kollade så mycket tv och jag har aldrig tagit mig tid att kolla ikapp heller. Men så kom Netflix och nu har jag sett hela härligheten ända från start. Och det är
Jag har bloggat i ca 70 dagar i rad nu, och det har jag inte gjort sedan mitten på nollnolltalet. Det är för det mesta både enkelt och roligt. Men det är också svårt att skriva dagens blogginlägg om något popjunkigt när allt jag kan tänka på är golv. Golv, golv, golv. Trä, linoleum, gummi,
Min son älskar Yohio. Alla hans klasskompisar älskar Yohio. Och jag kan inte tänka mig någon vettigare förebild för mitt lilla barn just nu, så jag älskar också Yohio. Att en sminkad sundsvallspojke med mjuk utstrålning och stort självförtroende på kort tid kan bli förebild för en hel barnageneration tycker jag är viktigt. Inte så
När man flyttpackar minns man hur jobbigt det är och att man aldrig mer ska gör det igen. Lite som att vara bakis eller föda barn. Jag är just nu inne i guvajobbigt-fasen och tänker aldrig någonsin flytta igen. Tidigare idag försökte jag räkna mina flyttar genom åren och kom fram till ungefär följande: Jag
”Mamma, den där sidan du brukar skriva pÃ¥, om chips och sÃ¥nt. Kan du skriva om mig där?” Min son, som är ombloggad sedan födseln, pratade för första gÃ¥ngen om min blogg häromdagen. Han undrade hur mÃ¥nga som läser och om jag kunde berätta om hans träningsprestation. Han gick nämligen en snitslad bana i vardagsrummet
Jag tycker det är så mysigt att följa internetbekanta under långlediga helger. Lite sol och ledigt och vips flödar bloggar, Instagram och Facebook över av bilder på föräldrar, släktingar, barn, djur och festmat. Omkring hälften av alla bilder jag sett tycks innehålla någon form av påsktårta. Flera av de jag följer har ätit Pavlova. En
#blogg100
Varje gång jag ser autocorrect-länkarna delas på Facebook tänker jag att jag inte kommer skratta. Men varje gång skrattar jag så jag får ont i kroppen. När jag läste de 30 roligaste försöken att ta sig ur autocorrect-knipan igår mådde jag till och med lite illa, så mycket flabbade jag. Men jag kan fortfarande inte
© Pierre et Gilles Ni kan ju gissa om denna lilla popjunkie är i extas över sitt nya uppdrag? I sommar visar Arkitekturmuseet utställningen The Fashion World of Jean Paul Gaultier: From the sidewalk to the catwalk. Och jag ska jobba med kommunikationen för den! #blogg100
Okej. Rensade skåp i all ära men på min lista över unn i vårens tid står två saker: 1) En ny väska. En tidlös i bra kvalitet som kan ersätta flera av mina uttjänta. 2) En bikerjacka. En tidlös i bra kvalitet och klassiskt snitt som kan leva länge i min garderob. Till skillnad från
Att nya lägenheten har väggar i stället för öppen planlösning kommer förbättra vårt liv på så många olika sätt. En sak jag jag precis kom på är att det stora fina vardagsrummet med hela väggar och dörrar till exempel skulle kunna innehålla ett piano. Det första boendet i mitt vuxna liv som är tillräckligt rymligt
Igår frågade min son vilket som var mitt favoritbarnprogram när jag var liten. Och även om jag minns många (typ Fragglarna, Den lille vampyren, Dårfinkar och Dönickar, Ebba & Didrik, Fem myror är fler än fyra elefanter) var mitt spontana svar: Lördagsgodis. Barnprogrammet som gick klockan halv sex på lördagar. Det såg vi så ofta
Att försöka NCS-bestämma väggfärgen på min inspirationsbild. Just nu lutar det åt S0510-G, S0510-B90G eller S0505-B80G. #blogg100
Ni kommenterar