Onödiga band
1. Foo fighters
2. Gorillaz
Operator please – Leave it alone
När jag bloggade om Operator please sist glömde ag ju länka till den aktuella videon, till låten ”Leave it alone”. Den är också färgglad, den har också en grym refräng.
Blöcker
Jag såg att Katrin Schulmans blogg ska bli bok och jag tänker att det skulle vara intressant att ta del av försäljningsstatistik på den senaste tidens bloggböcker. Det känns inte direkt som ett succékoncept att ge ut kret-och-pleti-bloggar med texter som många redan läst. Plus att innehållet i många bloggar är rätt begränsat, t ex hos Englas showroom.
Men en bloggbok som jag tror håller för att den är lite mer skönlitterär, och framför allt har längre inlägg med substans och tanke, är Killing Zoe (som precis som Engla är utgiven på Nicotext). Men jag har inte läst den, har ni?
Katrin Schulman är med i P3 Populär nu på förmiddagen.
FOTC, Grazia och ”That dress”
I morse hade Svenskan ett stort uppslag om Flight of the Conchords. Vilket var trevligt även om delar av den är lite missvisande tycker jag. Särskilt misslyckade var de inte som musiker, det var ju tvärtom väldigt smart att göra humor av sin musikalitet.
Annars är det med FOTC som med tidningen Grazia. Man vågar knappt säga att man verkligen uppskattar det för att det just nu är så hajpat att det skulle uppfattas som ett tillrättalagt gillande. Jag tänker främst på senaste Rodeo då Grazia nämns på flera ställen, bland annat i modepanelens snack och i Andres Lokkos text om skvaller 2.0.
Det är nästan lite gulligt hur Lokko flyttar till England, börjar köpa skvaller och ser sig tvungen att hitta en popkulturell anledning att göra det. Visst, skvallret flyttar in på kultursidorna, men det är väl ingen nyhet i just Storbritannien? Som han själv skriver började det ju redan 1994 när Liz hurley gick på galapremiär i That Dress*. Och Heat, som startades 1999, har varit en av de största tidningarna i mer än tre år nu.
Jag tror att det kort och gott handlar om att skvaller, liksom alla andra tidningsgenres i England, helt enkelt görs med mer finess. Därför fastnar vi.
* Klänningen, som kan ses här, var i ropet så sent som i höstas då den tillsammans med andra kända LBD:s såldes på Harrods. Jag tyckte den var ful då och jag tycker den är vidrigt ful fortfarande.
Mer om Man stroke woman
Puffade lite inför programstarten och nu har det börjat. Man Stroke Woman går på TV4 Komedi lite då och då, men t ex halv tio på fredagar med repris halv tio på söndagar.
Producent är Ash Atalla, som är en av dem som är direkt ansvarig för The Office-succén. Och en av mina favoriter i seriens olika sketcher är Nick Frost, som känns igen från t ex Shaun of the dead och Hot Fuzz. Jag såg den senare nu i helgen och har efterskrattat ända sen dess. Slutscenerna var alldeles för långa, jag får på riktigt utslag av utdragna actionscener, men helheten ändå underhållande bra.
Tillbaka till Man Stroke Woman så gillar jag också Meredith MacNeill, kanske för att hon är internationell mitt i allt det brittiska. Och för att hennes roller alltid är psykopatroliga.
Sen tycker jag det är lite konstigt hur programmen skuffas undan till skruttkanaler som nästan ingen har. Om The IT Crowd får gå på vanliga fyran borde väl Man Stroke Woman också kunna platsa där, på en lite halvsen sändningstid sådär?
Avslutningsvis, ett annat roligt MSW-klipp: King of Spain.
Ryan och Bryan
Vad är oddsen att Ryan Adams och Bryan Adams delar födelsedag? 5 november.
(Samma dag som min lillebrolla är född för övrigt).
Mera Faghag
Apropå böcker verkar Faghag ha släppts nu. Tänk att till och med förlaget själva lade upp information om boken till slut.
Bokbad
Ibland älskar jag mitt jobb mer än andra dagar. Idag är en sådan dag, då jag fick böcker på ett möte. Jag var gamig och tog två:
1) Fördjupade studier i katastroffysik av Marisha Pessl. Jag har den redan i ett oredigerat korrektur men den här pärlan måste verkligen ägas. Det är en av de bästa böckerna jag läst på länge, så smart men ändå opretto, lite som min livsfilosofi höhö.
2) Doris Lessings Ljuvaste dröm. Jag har aldrig läst Lessing, men tänkte börja nu. Är det här en bra bok att starta med?
På sängbordet ligger redan ett utskrivet korrektur på Skönhetens linje. Men jag tänkte för en gångs skull läsa en bok i taget faktiskt.
Vad läser ni just nu?
Headlines
Ärligt talat, när jag hör orden ”Spice Girls” och ”comeback” i samma mening, förväntar jag mig något bättre än det här.
Saker man lärt sig, men glömt
Jahapp, använder ni liggande stolen ofta nuförtiden eller?
Prankmonkey
Varför har jag inte hittat Prankmonkey tidigare? Ni måste alla läsa nu.
Alla journalister som köpt svarta tjänster
Här är hela listan!
(Jag har ingen lista, men ni fattar vad jag menar va?)
Min kärlek, aha, ska brinna, aha
Kvällens Idol-tema är ”Min kärlek”, ännu ett meningslöst snällt tema tycker jag. Ge dem riktiga utmaningar, testa deras register och underlätta inte genom att erbjuda slätstrukna finsjungarsånger hela tiden.
Nåväl, Daniel ska sjunga Britneys ”Baby one more time” och jag tänker direkt på en annan känd coverversion av den. Kanske den cover som inspirerat många andra kända indiecovers mest. På 2000 års Glastonbury sjöng Travis Britneys låt och det blev en omedelbar succé.
Korv – a way of life
Jag har hittat den ultimata Facebook-gruppen.
Group InfoName:
Korv- a way of life
Type:
Common Interest – Food & Drink
Description:
För oss som gillar korv
Lustigt nog har den gruppen gemensamma medlemmar med en annan grupp jag hör hemma i: ”Vi med udda efternamn”. Någon som vill göra en sociologisk studie på folk som heter konstigt och gärna käkar korv?
Grannfejden – nu även på skånska
Det är säkert djupt tragiskt för alla inblandade att vara osams med sina grannar. TV3 gör (så klart) tv på temat i Grannfejden och om programmet vet jag inget, jag har aldrig sett det.
Men hela kvällen igår visades trailern för nästa program. Och den visar äldre män som gråter över en gammal släktfejd. Så långt inget att blogga hem om, om det inte vore för att alla pratar en jättegrötig skånska samtidigt som de gråter. Det låter jätteroligt! Det förtar helt och hållet allvaret i situationen.
Det är i nivå med den där sketchen ni vet, mannen med lustiga rösten som kommer från ett holländskt (?) humorprogram.
Lilla journalistpriset
Det finns ett litet journalistpris också. Lilla Journalistpriset är DN och Expressens skoltidningstävling.
Ah, skoltidning. Jag har en dröm om att det skulle vara som på West Beverly Blaze, den tidning som Andrea är chefredaktör och Brandon är sportredaktör för i Beverly Hills 90210. Snabba deadlines och försök att återskapa tuff mediehusmiljö i skolans mikromiljö. En arg chefredaktör i tantkläder och en högmoralisk nykterist till underhuggare.
Visste ni förresten att Gabrielle Carteris var 29 år gammal när hon började spela Andrea Zuckerman i Bevvan? Ingen chocknyhet eftersom karaktären såg ut som en lågstadiefröken men jag hade nog trott något år yngre. Hon lämnade serien när hon var 34.
Ni kommenterar