Jag som aldrig laddar ner tv (jaja, sluta tjata tänker ni) får helt enkelt förlita mig på att andra gör det. Tack ”andra” för att jag nu kan njuta hela säsong ett av Flight of the Conchords samtidigt som Förkylningen (som alla har/har haft/kommer ha) sprider sig i min kropp.
Ibland känns det som att journalister med sidoprojekt har en automatisk räkmacka under fötterna, en riktigt majonäsig en som gör att de glider in på viktig nyhetsplats på rätt mediokra meriter. För medan det för de flesta kan vara ganska svårt att få uppmärksamhet kan journalister via sina kontakter få förtur rakt in i de breda medierna.
Några saker som jag fastnat för den senaste tiden:
Jag tänkte på samma sak när det varnades för journaliststrejk för några veckor sedan. Helsidor och följetonger om något inte så allmängiltigt, väl? Fast det var ju lite samma sak med flygvärdinnestrejken också förstås.
Bebban Stenborg i Shout out louds är tillbaka i bandet efter en allvarlig sjukdomsperiod. Jag vet inte vad jag tycker synd om henne mest för: att hennes lunga exploderade eller att hon har smeknamnet Bebban.
Jag skojar givetvis, det låter så hemskt hemskt otäckt med en exploderad lunga. Skönt att hon verkar må bättre!
Eftersom jag nu drabbades av akut spökvärk i min egen lunga undrar jag varför lungor exploderar. Någon som vet?
Bättre sent än aldrig. Nu har ännu en sån som borde ha bloggat för hundra år sedan börjat. Coola Quetzala Blanco bloggar från och med idag på Veckorevyn.com.
Emma Hamberg kåserade om skolmaten häromdagen och framkallade en känsla hos mig som jag haft hela mitt liv. Någon kanske blir arg på mig nu men jag TYCKER verkligen så här: de som klagar på skolmaten gör det bara för att verka speciella. De kanske rentav smyggillar maten.
I de skolor jag gått var det alltid en särskild sorts tjejer (alltid tjejer, killar käkade och var tysta) som klagade på maten och gjorde fadda protester genom att matstrejka. Alltid kring otrendig mat som blodpudding etc. Ungefär samma tjejer som var mest poppis i klassen faktiskt.
Jag tycker om skolmat (och flygplansmat, yum) och har aldrig tyckt det varit så illa som olika larmrapporter och attitydbrudar låtit det framstå. Nu har jag bara provat maten i ca 5-7 skolor i två städer så det är ingen vetenskaplig undersökning, men som kontorsarbetare äter jag dagligen på lunchhak med betydligt sämre krubb. Och då betalar jag ändå mycket mer för maten.
Så, när jag läste Emma Hambergs krönika kände jag inte alls att hennes ungar skulle förtjäna kontinentala korvar och franska ostar till lunch. Jag tänker i stället att Emma borde föregå med gott exempel och inte tillåta sina barn att slentriandissa skolmaten.
Vilda Bebin-Jo bryter två månaders bloggtystnad.
Popjunkien blir glad.
Nu har jag äntligen kollat Mia och Klara och gillar massor. Nästan så det funkar bättre i tv än i radio? Titta ni med.
I kvällens avsnitt fnissade jag särskilt åt klädsamtalen i början och trashmorsan Tabita så klart. Och Cristopher Walken-lookaliken Rolle.
Det här tycker jag var väldigt roligt och prestigelöst gjort. Faith Hill blir inte vald till årets sångerska vid en gala och skojropar ”what?!” in i kameran. Fejkar ett utbrott.
Problemet är bara att ingen förstod det utan att ramaskri utbröt och Hill anklagades för att vara dålig förlorare. Det hände för ett år sedan och har redan varit ett Youtube-fenomen men jag läste om det nyss på.. hrm… Celebrity babies. Här en aktuell artikel om det.
Det var alltså Klaxons som fick Mercury Music Prize förra veckan. Vilket var roligt i sig eftersom jag var helt nygooglad på bandet i ett helt annat sammanhang. Såg nämligen en intervju med coola Lovefoxxx i CSS och hon pratade om att hon saknar sin pojkvän (Klaxon-gitarristen Simon Taylor-Davies) så mycket när de turnerar, men att hon ändå har tur eftersom de brukar spela på ungefär festivaler hela tiden.
Jag som är så himla förtjust i kändisar som bekänner sin kärlek till varandra letade upp lite citat och sånt, här t ex en blänkare i NME. Tidningen som är direkt ansvarig för deras förhållande eftersom de satte ihop den turné som de träffades på.
CSS är ju för övrigt ett i raden av ogooglingsbara namn som är väldigt tjugohundratal. Som Firefox (AK) och Cat 5. Och en massa andra band som jag tänkt blogga om i hundra år men glömt bort på vägen. Har ni några förslag?
Avslutar med ett riktigt reklamfilmssound, Klaxons-låten ”Golden Skans”.
Funderar på att byta inriktning i min karriär*, ett första steg skulle kunna vara det här jobbet som Insmörjare.
”Dina uppgifter är att ta hand om alla bodybuilding/fitness medtävlande när det gäller glansolja, precis innan dem kliver upp på scenen.”
(Det måste ju vara ett pr-trick?)
* Och jag skojar alltså, jag har ju ett mycket fint jobb och roliga frilansuppdrag därtill.
Jag har inte hittat något bra rockmotiv än men inför makens födelsedagsbjudning gjorde jag en temporär affischlösning som blev så kitchigt fin att den nu får stanna på obestämd framtid. Jag, som är så o-djurintresserad, har placerat arabhästar utanpå familjens multimediaskåp.
Klickbar bild.
Jag tycker att Tomas Pettersson, som skriver i Expressen om VM i damfotoboll direkt från Kina, är bärlik Beavis. Eller är det Butt-head? Den mörkhåriga av dem i alla fall.
Klickbar bild.
Kolla Beavis och Butt-head videos här.
Kollade Musikbyråns åtta år gamla intervju med Thåström igår och det var en fin upplevelse. Inte för att intervjun var särsilt intressant, det ställdes ju inte en enda fråga, eller levererades några svar heller för den delen, men alla gamla bakåtklipp var bra och det var kul att se en så naturlig, avslappnad och… normal Thåström.
Men apropå hjälmliknande peruker till frisyrer. Är det löshår han har? Och undrar om han färgar håret hos frisör eller hemma i badrummet? Jag hoppas det senare, tankebilden på Thåström med svettiga engångshandskar i plast på händerna är så behaglig. Fast helst ser jag ju som ni vet att medelålders människor (mest män) inte färgar håret alls.
En rolig tillfällighet är att jag under gårdagens städdag på kontoret fick en skiva som städades fram. Nämligen en av Thåström signerad ”Tiggarens tal”. Fast givaren kunde inte garantera signaturens äkthet, och stavningen ser lite suspekt ut. Men ändå! Jag brukar ju tjata om att det är en av mina favvoskivor från uppväxten och jag har den bara på vinyl och mp3.
Med start idag listar Fredrik Strage de 100 bästa Youtube-klippen på en egen undersida hos DN: www.dn.se/strage. Det förstår ju vem som helst att det är ett omöjligt uppdrag men han kommer säkert hitta roliga saker längs vägen.
Följ följetongen via RSS: http://www.dn.se/DNet/custom-jsp/rss.jsp?d=2964
Jag har kollat lite Idol så klart, men orkar verkligen inte blogga om deltagarna. Däremot måste detta skrivas ner: Peter Jihdes frisyr! Såg ni i första avsnittet då han kommenterade kvällens program? Han hade peruk!*
Sen är jag besviken över programledarinsatsen. Dåligt manus och så påklistrade roller att det inte blir bra. Jag hatar när folk som är roliga och spontana (t ex Carina Berg) ska tillskrivas rollen som roliga och spontana. Exempel: Carolina Gynning pratade om att Carina Berg är så smart och rolig (och spontan) och så klippte de till en scen där Berg sa ”välkomna till snillen spekulerar” apropå att Gynning sagt någon blondinaktigt.
Här störde jag mig på a) att Gynning ska vara låtsasdum b) att Berg ska framställas som spontanrolig och därför c) använda sig av supertråkig jargong. Jag hoppas Carina rycker upp sig under säsongens gång.
* Nej men det var nog bara omsorgsfullt färgat och fönat manshår. Som en fluffig champinjon med flint övanför öronen. Jag är chockad. Här en bild som inte alls återger fluffigheten.
Jag vet inte om jag är överkänslig men jag är inte alls imponerad av formspråket för Kanal 5:s nya satsning. Under parollen We love TV ska de bli en bred tv-portal. Gott så. Om det inte vore för det förbaskade ”We hjärta tv”. Jag tycker man sett exakt samma budskap hundratals gånger, allt en version av den klassiska I love NY-tshirten.
En portal behövs tycker jag, dessutom med gratis webbsändningar. Alltomtv är alldeles för mycket svenneforum och gul-smiley-skadad. Men jag tycker att de kunde döpt den till något annat!
Längesen jag skrev om kändisfödelsedagar. Idag är det inte bara min mans 30-årsdag, Leila K firar tydligen 36 också. Hoppas hon får fira ståndsmässigt och inte under nån kartong vid Klara Kyrka.
Fick för mig att kolla min sons födelsedagskompisar för första gången. Men hittade inga intressantare än Cyndi Lauper (55 nästa gång) och Fab 5-Jai (29 nästa gång).
Men ärligt talat tycker jag inte födelsedagar är en särskilt big deal. Gör ni?
Apropå andra som fyller idag älskar min man också sladdar, men tack och lov slapp jag dikta. Min kille fick en dyr och samtidigt (tydligen) överraskande present i stället.
Min man börjar jobba kvällar igen samtidigt som tv-säsongen drar igång på allvar. Plötsligt känns det inte alls tokigt att vara fjättrad vid hemmet en hel höst. Här är bara några av de program jag vill kolla på:
Musikbyrån (som bloggar här) sänder i helgen reprisen av en Thåström-intervju som gjordes 1999. Den har inte jag sett och på fredag ska jag sy gardiner = perfekt multitasking om jag samtidigt kollar intervjun.
Heroes börjar på fyran ikväll och som den icke-nedladdande person jag är har jag väntat sen i vintras på att få följa serien. Vi började nämligen kolla när vi var i Australien, övertygade om att Heroes redan visades hemma också, men nej. Så om fyra veckor är det jag som bänkar mig för att se fortsättningen på något som jag såg senast för ett halvår sen. Lite Hem till byn-varning på det!
Ikväll är det två timmar Project Runway och jag längtar efter att det ska vara slut så man äntligen kan börja googla. Vad fick Laura för unge, vad gör min favorit Alison efter att så snöpligt röstats ut, exakt hur störd är Jeffery (och VAD tänkte han på när han tatuerade en text över sin breda hals? Han accentuerar den ju bara ännu mer).
Jag gjorde ett försök med Studio 60 men måste nog börja om.
Jag är typ kär i Mia Skäringer och Klara Zimmergren och kommer självklart kolla på deras program som börjar på SVT ikväll.
Jag kommer inte titta på:
Sex med Victor. Det säger sig väl nästan självt, sexprogram på tv är bara oinspirerande och oupplysande. Jag har läst sexspalter sen jag var nio liksom. Sidorspår: är det inte en otrolig giveaway när ett intervjuoffer bara svarar ”ja” på frågan om man har familj (artikel i Metro)? Jag tänker osökt på Christer Björkman och hans franska ”flickvän” när han vann schlagern 1992.
Klicka här för ett Aftonbladet-uppslag om höstens tv-nyheter.
Vad ska ni kolla på i höst?
Om man letar affischer och redan har dammsugit Allposters.com – vart ska man leta då?
Jag har en ganska ospecifik kravspec än så länge. Jag vill ha något konsertigt, ett band på en scen med snyggt ljus och svartvit bild. Lite åt London Calling med The Clash-hållet men ändå inte just den.
Jag har också tänkt mig den här men har inte diskuterat saken med min man än. Tänkte att han kunde få den här som en sorts kompromiss. Men just de två går ju inte så bra ihop nej.
(Det ska vara en stor affisch eller två mindre, ytan som ska täckas är totalt 120 cm bred).
Jag tycker det är hysteriskt roligt att jag ingår i Micke Åsikstorpeds ”stall”.
Ni kommenterar