Top 10 at ten
Jobbar hemma pga renovering på jobbet och har snabbt upptäckt en av fördelarna: att ha MTV på i bakgrunden. De tider jag normalt sett är hemma på vardagar är det bara dåliga videor och tråkiga reality shows på MTV men idag har jag redan hunnit ta del av en timme helt ny musik i ”This is the new sh*t” och nu mellan kl 10 och 11 en massa Depeche Mode. Det är guld värt att gnola till tio Depeche-låtar på raken och dessutom få se några videor man inte sett på länge. Just nu ”Stripped”.
Fast annars tycker jag att nackdelarna överväger faktiskt. Jag sitter konstigt, fikar hela tiden, går klädd i pyjamas till lunch, lyssnar efter posten, gullar med min man osv. För arbete är kontoret bäst!
Mera Office
Jag ringde SVT:s publikservice och vet nu att julspecialen av The Office visas i två delar, den första den 9:e januari och den andra den 16:e.
Läs mer här.
Skrivmaskinen
Säsongens sista Kobra hade tema kontor och rörde en massa intressanta aspekter ur kontorsvärlden. Bland annat hade de en intervju med Stephen Merchant som tillsammans med Ricky Gervais ligger bakom The Office (när kommer julspecialen till SVT egentligen? Enligt svt.se kring trettonhelgen, men jag har inte hittat ett exakt visningsdatum).
En mycket intressant vinkel i programmet var den om skrivmaskinen som har funnits i ca 400 år – kommer kommande generationer veta vad en skrivmaskin är? Själv är jag ingen det-var-bättre-förr-nazist och jag tycker att datorn är så mycket roligare och smartare än en skrivmaskin så mig gör det inget om den försvinner in i glömska. Men det roliga var ”experimentet” som visades i Kobra. Några barn i åldrarna 6-10 år fick se avsnittet från Kalle Ankas jul när Musse och Kalle äter majskolvar och själva tuggandet låter som skrivmaskinsknatter inkl. radbytarplinget när de örjar om från början på majskolven. Och barnen gissade ganska friskt vad ljudet var för något: ”Kanske går de in i en osynlig vägg?” och ”Kanske är det någon som ringer på dörren många gånger?”.
En kille hade lite mer koll än de andra och sa att det var något man har för att skriva med. ”Men det var mest förr i tiden, ungefär på 1900-talet”.
Ungefär på 1900-talet satt jag själv i en karg vit skrivmaskinssal och hade maskinskrivning en gång i veckan. Konstigt nog hade vi samma lärare i maskinskrivning som vi hade i gymnastik, en manlig lärare som ansågs snygg bland eleverna. Undrar just varför just han ansågs mest kvalificerad i att träna oss att skriva snabbt. Jag var aldrig någon hejare på att skriva skitsnabbt med rätt fingersättning och bara något år senare bytte jag instrument: datorkunskapen gjorde intåg i mitt liv. Fast då hette läraren Sten Bergström (eller som han själv föredrog att kalla sig: Stone Rocky Mountain Stream). Men jag har lärt min snabbskrivandet tack vare datoranvändningen, inte maskinskrivningen.
Baby you can drive my car
Jag är en hängiven Expressenläsare, särskilt på lördagar och söndagar eftersom en av Sveriges enligt mig bästa krönikörer Linna Johansson medverkar då. Konstigt nu var hon inte med just idag men jag hoppas det bara var en tillfällig bortavaro.
Hur som helst, något som verkligen fascinerar mig är att lördagstidningen är alldeles proppfull av bilannonser. Inte mindre än fjorton helsidor av dagens tidning ägnas åt annonser för större och mindre bilfirmor i stockholmsområdet. Jag som inte är bilspekulant gäspar åt att jag måste bläddra förbi ca 40% av tidningen utan att få något tillbaka. De gammaldagsa annonserna ter sig som nålar i höstackar där de trängs sida vid sida med resten av stans bilfirmor – jag tycker att det vore roligare och bättre för företagen att synas i andra forum utan att alla konkurrenter finns med som ett bihang.
När annonser kostar från 8 000 kr och uppåt tror jag att dessa pengar kan investeras bättre och mer modernt – olika digitala erbjudanden, mediesamarbeten eller varför inte traditionell DR? Plus att jag tror att folk som ska köpa ny bil är mer målmedvetna än andra konsumenter, jag får för mig att köpare av sprillans nya bilar vet vilket märke de gillar bäst, hur mycket de är beredda att lägga på bilen och därför också exakt vilken handlare man ska vända sig till.
Love SCB
Igår läste jag en notis i Metro som verkligen kittlade mitt redan ohälsosamma intresse för namn: inför julen har SCB tagit fram listor på ovanliga namn med julanknytning. Det finns folk som heter saker som God, Jul och Gröt. Roligast att veta tyckte jag var att de tre vise männen i själva verket är 283 st – 221 heter Casper, 51 Melchior och 11 Balthasar.
Läs TT om detta, t ex här.
Oh Scarlett
Min absoluta favoritreklamfilm just nu är den för Calvin Klein Eternity Moment. Min stilikon Scarlett Johansson i flärdfull svartvit lyx till tonerna av musik som byggs upp och brakar loss mot slutet .
Kolla på den här (varning för jobbig flashsida). I TV-versionen finns Scarletts röst med också.
Och enbart baserat på den fina reklamen önskar jag mig Eternity Moment i julklapp. Hint hint.
U2
Efter den stora hypen kring U2:s nya skiva har jag verkligen försökt att ta den till mig, men nä. Den är intetsägande och enformig, och Bonos röst tröttande i längden. Vore trevligt om de t ex splittrades.
I stället lyssnar jag på Johnny Boys ”You were the generation that bought more shoes”, pretentiös titel javisst men jag tycker den är rolig. Särskilt den efterföljande raden ”…and you get what you deserve”.
Ny blogg
Eftersom den förra sajten (reblo.nu) skulle förnyas passade jag på att göra mig av med det dåliga bloggverktyget jag hade. Därav denna nya adress och nya layout. Lite synd att tappa ett års texter men jag hann ju å andra sidan aldrig bli riktigt varm i kläderna.
Jag har en massa roliga idéer på gång men jag hinner inte riktigt fixa med dem än, kanske i jul.
Nåväl, willkommen bei uns
(bei uns=till oss. För ev. kommer min husband snart att börja blogga här lite också)
Vecko-Revyn goes djuplodande journalistik
Har gluttat i den senaste Vecko-Revyn och är riktigt skrämd/förbannad av ett reportage om Big Brother-Linda och Dörrvakts-Fadde. I ett läskigt hemma-hos i sängen får man läsa en minienkät där det förälskade paret får svara på frågor om varandra. Exempel på frågor som Fadde får om sin tjej:
- ”Vilken BH-storlek har Linda?”
- ”Vilken är Lindas favoritställning?”
- ”När debuterade Linda sexuellt?”
- ”När opererade Linda brösten?”
Någon som tror att Linda fick samma typ av frågor? T ex ”hur stor snase har Fadde?” alternativt ”är Fadde en tits eller ass-person?”
Nej, just det. Eftersom Fadde varken är tjej eller runkobjekt handlar frågesporten om honom i stället om:
- ”Vilken är Faddes favoritresemål?”
- ”Vilken är Faddes favoriträtt?”
- ”Hur länge har Fadde jobbat som dörrvakt?”
Jag återkommer med en längre version på min reaktion.
Ni kommenterar